Frukost samma tid som de andra dagarna, det innebar att hi var lite tröttare än vanligt, vi är inte vana att vara uppe till ett.
Det är dags för oss att åka vidare. Vi har bott tre nätter i Faro hos Valentina. Även om hon är jättetrevlig och vi inte har haft några problem går det inte att komma ifrån att det ÄR speciellt att bo hemma hos någon. Vi delade lägenhet och badrum med Valentina och det är trots allt skönast att ha egen toa och dusch, gärna på rummet.
Och så fortsatte det under dan. Vi såg inte så många ute alls på förmiddagen, lite senare var det fler som vågade sig ut.
Mandelträd i full blom.
Skörd av korkek är hårt reglerat. Därför märks trädet med det årtal när det skördades bark senast.
Koreksbark på tork.
Utsikt över bergen nånstans på vägen mellan Faro och Évora.
På sina ställen var kurvorna riktigt skarpa.
En portugisisk stad med samma namn som en känd spansk filmregissör.
Ett konstverk i staden Castro Verde.
Järnvägsstationen i samma stad.
Ett industrilok utslängt vid sidan av en rondell. Här letade vi förgäves efter en geogömma som inte ville ge dig tillkänna.
Lastbil modell liten och söt.
De knappa 20 milen till Évora tog hela dagen att köra. Fram på seneftermiddag sladdade vi in framför vårt hotell för natten.
Eget rum...
...med eget badrum, vilken lycka!
Vi slängde in väskorna på rummet och gick ut på stan innan det blev för mörkt.
Katedralen i kvällsljus. Tyvärr stängt för dan.
Évora stora sevärdhet är resterna av det här romerska byggnadsverket.
Utsikt från muren runt gamla stadskärnan.
Igår blev det liksom inget bra tillfälle för oss att dricka nyårsbubblet. Men den som spar han har, det passar ju lika bra att dricka på nyårsdagen, eller hur?
Farliga glas, de rymmer mycket.
Nåja, det har inte gått någon nöd alls på oss och fördelen med detta boendet var att det låg så supercentralt. Vi bodde i princip på kajen där nyårsfestligheterna var igår.
Gatorna i Faro låg tomma när vi lämnade stan.
Och så fortsatte det under dan. Vi såg inte så många ute alls på förmiddagen, lite senare var det fler som vågade sig ut.
Mandelträd i full blom.
Skörd av korkek är hårt reglerat. Därför märks trädet med det årtal när det skördades bark senast.
Koreksbark på tork.
Utsikt över bergen nånstans på vägen mellan Faro och Évora.
På sina ställen var kurvorna riktigt skarpa.
En portugisisk stad med samma namn som en känd spansk filmregissör.
Ett konstverk i staden Castro Verde.
Järnvägsstationen i samma stad.
Ett industrilok utslängt vid sidan av en rondell. Här letade vi förgäves efter en geogömma som inte ville ge dig tillkänna.
Lastbil modell liten och söt.
De knappa 20 milen till Évora tog hela dagen att köra. Fram på seneftermiddag sladdade vi in framför vårt hotell för natten.
Eget rum...
...med eget badrum, vilken lycka!
Vi slängde in väskorna på rummet och gick ut på stan innan det blev för mörkt.
Katedralen i kvällsljus. Tyvärr stängt för dan.
Évora stora sevärdhet är resterna av det här romerska byggnadsverket.
Utsikt från muren runt gamla stadskärnan.
Igår blev det liksom inget bra tillfälle för oss att dricka nyårsbubblet. Men den som spar han har, det passar ju lika bra att dricka på nyårsdagen, eller hur?
Farliga glas, de rymmer mycket.
Det blev middag på hotellet. Fisk igen men här verkade kocken ha stått på lastbryggan och rökt. Ser snyggt ut men smakade inget vidare. ”Smakade det bra?” Ett ärligt svar renderade i att understa tallriken ströks från notan. 🚙💨
Nytt sted og nye muligheter. Og så fint med eget bad.
SvaraRadera