Tors-fredag 18-19 april 2019. Inte Blåkulla men påsktur med Plåt-Tina.

Torsdag 18 april. Skärtorsdag. Fem dagar ledigt med prognos som säger soligt och varmt väder utan ett enda (oros)moln på himlen. 

Vi var båda sent hemma på onsdagen så det var en del förberedelser innan vi kom iväg på torsdag förmiddag. Den ständigt återkommande frågan i början på säsongen ”vad har vi glömt?” innebar att vi tänkte till lite extra. Första stoppet blev redan i Ulricehamn eftersom vi var i stort behov av lunchfika. Vi hade köpt räkmackor i Borås men de levde inte alls upp till förväntningarna. Kallbadhuset intill oss gör däremot det där det ligger och lyser i aprilsolen. 

Vi fortsatte på väg 40 mot Jönköping. Sen svängde vi av den hektiska E4:an för att köra småvägar. Norr om Husqvarna går den gamla vägen förbi Vista Kulle. Här finns ett naturvårdsområde och på bergets topp med milsvid utsikt även resterna av en fornborg. Vid stationen passerade Jönköping-Gripenbergd Järnväg mellan 1894 och 1935. Den kallades i folkmun för Trådrullatåget och var en för sin tid viktig förbindelselänk.

Utsikten över Vättern är enastående. 

Gångbron mellan parkeringen och utsiktsplatsen. 

På det smalaste stället går det inte att mötas. En i taget gäller. 

Här tuffade smalspårståget fram.





Och där kommer Plåt-Tina!

En stor och ståtlig snok har vaknat upp från vintervilan. 

En pippi som vaktar en geogömma. Det gjorde den så bra att vi gick helt bet på att hitta gömman. 

Vid Naturum Tåkern stannade vi för natten. Flera bilar var för oss. Vi parkerade intill en plåtis-kompis. 

Dagens middag: fisksoppa. 

När skymningen sänkte sig steg en stor och full måne upp på himlen. På bild blir det bara som ett knappnålshuvud. 

Fredag 19 april. Långfredag. Idag var det en god morgon som utvecklade sig till strålande dag. Vädret alltså.

Hela natten var det ett ständigt pipande och kvirrande. Dessutom hördes rördromens melankoliska, dova men genomträngande ljud så fort öronen var medvetna.



Och ändå var det nästan tomt på flygfän vid naturrummet. Det var väl från vassarna som kakafonin kom.



Vi styrde kosan mot Fornåsa. Här är allén väster om Åsby.



I Fornåsa tog vi ner cyklarna och begav oss ut på banvallen efter Mellersta Östergötlands Järnvägar.







Det letades och hittades gömmor både högt och lågt.







Fika i en skogsglänta satt verkligen fint.





Vid en gömma låg det nysågat virke som ångade av terpener. Det luktar riktigt gott.



Vi hamnade i ett nerlagt stenbrott. Lite miniatyr av Kinnekulle.



Sista gömman för dagen var vid denna sten vid Tornby. Den markerar platsen för en vårdkase som ingick i en kedja från Vadstena till Linköping. Vi se också senare tiders larmanordningar. I Fornåsa kyrkklockor ringdes det vid ofärd och förhoppningsvis fungerar mobiltelemasten om det skulle behövas. Tre generationer, de två äldsta nära nog idiotsäkra.



Efter cykelturen var vi i trängande behov av en dusch och åkte därför till Borensberg och Kaffeteriet som ligger alldeles intill Göta Kanal. För 195 kronor fick vi plats nr 26 utan el. Men duschen ingår och var ljuvlig! Efter oss fyllde det på ytterligare och det är nog inte många lediga platser av de 35 möjliga. 

Inte en båt i sikte, men kanalen har nog inte öppnat för båttrafik än heller. Om två månader är det nog full fart här. 


Solen går ner över Göta Kanal. 🚙💨