Fre-söndag 19-21 juni 2020. Midsommar i ack värmeland du sköna

Midsommar betyder sill och potatis. Därför bjöd vi hem våra nyfunna släktingar på denna delikatess till lunch på midsommaraftonen. Vädret var otroligt bra för att vara denna helg så i dessa coronatider kunde vi tryggt sitta ute. Vi har funnit varandra och tycker det är trevligt att träffas. Tiden gick fort och klockan tickade snabbt. Som bestämt sedan tidigare skulle vi åka upp mot Degerfors för att hälsa på C:s kusin med sambo. Vi kom inte iväg mot norr förrän vid sextiden. Men vad gör det nu när dagarna är som längst.

Bordsdekoration med pion ur egen rabatt.

En liten bensträckare vid Lindärva kyrka.





Vi slog nattläger på Kinnekulle, skålade in midsommaren och såg solen gå ner över Kållandsö.



När solen var på väg ner tog vi oss en sen kvällspromenad in i Munkängarna. 

Ramslöken har blommat över och direkt så vissnar den. 



Vid Råbäcks station blommade nyponrosen. 

Slanka ridhästar ur Råbäck egendoms stallar. Klockan är halv elva på kvällen och det är ljust som mitt på dagen.



Innan vi for från Kinnekulle på lördagsmorgonen tog vi en titt på krolliljorna i Råbäck. De slår snart ut. Vackra att se på men luktar inte rosor precis.







Vi stannade till vid Lugnås station. Där finns också minnesmärken över kvarnstenstillverkningen. Och påpassligt nog så finns det en geogömma under den gamla smalspårsvagnen. C krälar. Endast de vackra knäna syns.



Ett stopp i Mariestad för proviantering. På parkeringen sågs denna flådiga Buick.



I Sjötorp var bron över Göta Kanal uppe och ett par fritidsbåtar seglade genom nålsögat.



Vi gjorde en liten detour över Åtorp. Där spänner denna vackra stenvalvsbro över Letälven. Bron stod klar 1817 och är den längsta i Örebro län.



Alldeles innan vi kom fram till målet skuttade en liten ettekorre (ja, K sade så när hon var liten) över vägen. Men det var ingen riktig fart på Kurre så en bild i vägkanten hanns med.



Detta vackra torp hyr kusin U och S.



U:s mamma, faster Karin, hade detta ställe som sommarviste i många år. Faster var mycket fäst vid platsen och dess grannar. Hon badade i sjön dagligen så länge det var isfritt. U har gjort en liten minnesplats vid sjön.





Nattviol. På udden finns flera hundra i blom vid midsommar.



Vi gick en liten runda vid sjön och såg både rara växter och kelna djur.



C i kökstjänst.





Sill å potäter för andra dagen i rad. Sämre kan man ha det.



Knotten var lite påträngande. Det gäller att klä sig efter förhållandena.



På söndagsförmiddagen gjorde vi en promenad vid Sveafallen i Degerfors.

Sveafallen är ett naturreservat i Degerfors kommun, nära tätorten Degerfors. Naturreservatet är beläget på gränsen mellan Närke och Värmland, huvudsakligen inom Närke. Det är av främst geologisk betydelse – bland annat finns många jättegrytor i området. Tidigare trodde man att Ancylussjön hade sitt utlopp i Västerhavet via Svea älv på denna plats, men det har visat sig felaktigt eftersom man har hittat sediment som är äldre än Ancylussjön i området. De första forskarna som studerade området menade att det skulle ha funnits stora vattenfall där, men senare forskning har visat att höjdskillnaderna inte var så stora som man tidigare hade trott. Området är lättillgängligt för besökare.

(Wikipedia)









I Domedagsdalen finns det fina klätterväggar. Här böjs det som krokigt ska bli.



Området var översållad av jättegrytor.



Och en geogömma.





Efteråt fikade vi på Berget kulturcentrum. det är järnverkets arbetarbostäder som fått nytt liv med turistbyrå, hantverksbodar, loppisar och mycket annat.







Efter Degerfors anträdde vi hemfärden. Vi körde kringelikrokvägar för att slippa E 20. Vi passerade då bland annat Hova. Här hålls årligen riddarvecka med bl a tornerspel. I år är det inställt och arenan ligger tyst och öde. Inga klapprande hästhovar som håller ogräset borta. Förhoppningsvis är det fullt race nästa år. 🚐💨