Lördag 16 juli 2022. Full rulle över gränsen till Tyskland och Greven vid Ems.

För att komma en bit bestämde vi oss att bryta lite mot våra principer (i den mån det finns några). Vi körde motorväg en hel del för att komma någon vart. Hade vi fortsatt att kringelikroka oss genom nederländska småorter skulle nog K komma försent till jobbet när det blir så dags.

En av alla broar över en av alla jättefloder som rinner ut i Nordsjön via Nederländerna. Denna gick över Niederrijn.





En liten bensträckare vid en gammal kvarn strax söder om Enschede.



Det är lördag och många husbilar är på rull. Dessutom juli och börjar bli högsäsong med semesterfirare. Då kan det snabbt bli fullt på de populära platserna så vi såg till att komma till Yachthafen i Greven i tid. Och det var i grevens tid. När vi anlände vid tvåtiden fanns det kanske 15 tomma platser av drygt 150. Och ungefär en halvtimme senare var det fullt. Vi såg bilar cirkulera i jakt på en ledig plats hela kvällen. Vi har lite svårt att förstå storheten i en del av dessa tyska ställplatser, men likaväl blir det ofta smockfullt.





En av anledningarna till att vi sökte oss hit var restaurangen som serverar ypperlig schnitzel. Eller serverade får vi väl säga. Till vår besvikelse var den stängd och ett nytt ställe hade öppnat tvärs över gatan. Där serverades gatuköksmat lite snyggare förpackat. Men snus är snus om än gyllene dosor. 

En annan vana under denna semestern som vi håller oss trogen är att ta oss en cykeltur för att geocacha. Så nu vet vi var alla de tyska julgranarna växer upp.

Tillbaka till Yachthafen tog vi oss till det nya matstället för att testa kvalitén. Det var inget överdåd, men drink och öl var helt okej. Och väldigt gott att sitta i solen och titta på de gigantiska pråmarna som ångade förbi med en jäkla fart på floden Ems som gick alldeles intill.

Och så löste vi Melodikrysset tillsammans med resten av ställplatsen...

🚐💨🌻