Mån-tisdag 27 och 28 april 2026. Fler danska kommuner, bältbroarna och ABBA-cykling.

Måndag och vi vaknar upp till sol och blå himmel. Det har varit kallt i natt och värmepannan har susat en del. Betinget att logga klart danska kommuner är snart avklarat. Fyra kommuner återstår: Hillerød, Gribskov, Halsnæs och Fredrikssund och de ska vi klara av under dagen.

Det är bedårande vackert i den danska naturen just nu och vi njuter av varje sekund. En av kommungömmorna som vi bestämde oss för att logga låg på en höjd med en kvarn på toppen. En annan krävde egentligen ingen direkt ansträngning, men om man bestämmer sig för att ta den långa vägen fram så får man se så mycket mer. Hela fält med gullvivor till exempel. 

Vid lunchtid var de fyra kommunerna loggade och vi ångade på mot Stora Bältbron som tog oss ävern till Fyn. På något sätt känns den bron mycket mäktigare än Öresundsbron. Den totala längden är 13 401 meter och gör den till Europas näst längsta bro (enligt Wikipedia).

Tiden går som bekant extra fort när man har roligt. Det var dags att söka nattparkering och den föll i går på en parkeringsplats mellan en idrottsanläggning och en kyrkogård i Vissenbjerg på Fyn. 

Efter ännu en kall natt och vacker morgon märker vi att temperaturen börjar stiga tidigare på dagen. Ganska omgående på morgonen satte vi av mot Gesten nordost om Vejen. Vi passerade Lilla Bältbron och hamnade sedan i kilometerlånga köer på motorvägen. Ett tag stod det helt still och vi befarade att det inte skulle bli så mycket cykling idag. Vi passerade ett vägbygge som säkert bidrog en del till köandet.

Cachingnicket ilsenils har gjort en slinga med mysterys och de handlar alla om ABBA. Numera är det ju fullt accepterat att gilla dem så skamstämpeln är borta. K besitter de största kunskaperna i ämnet och har gjort grovjobbet för att lösa dem. 

Vi parkerade Plåt-Tina vid kyrkan och gav oss av på cyklarna för att logga de 65 cacherna. En runda på små och stora vägar på grus och asfalt.  Vid ett tillfälle kunde vi inte hitta cachen. Vi sände ett meddelande till Cache Owner och tio minuter senare kom ilsenils med en ny behållare eftersom den gamla hade försvunnit. Vi fick en trevlig pratstund, och en service man sällan upplever. Bonusgömman var ett litet sött rött hus under en buske.

Lite här och var såg vi gamla uppställda Grålletraktorer. En typ som revolutionerade jordbruket efter andra världskriget. De har nu spelat ut sin roll men står som monument över en svunnen tid. 

På några ställen cyklade vi förbi julgransodlingar. Både stora träd och unga plantor som väntar på sitt tillfälle att komma in i värmen och kläs med kulor och girlander. Sist geoarten som den ser ut på kartan när allt är loggat och klart. Snyggt, eller hur?!

Nattläger slås i Hovborg på en ställplats. Lite ovanligt att vi tar in på en sådan men en ordentlig dush lockar. Samtidigt passar vi på att tömma och fylla tankarna i bilen.

🚐💨🌻

Söndag 26 april 2026. Några nya danska kommuner.

Det har blivit dags för oss att göra en resa till det yndiga grannlandet i sydväst, Danmark. Vi åkte igår, då blev det mest bilåkande och inga bilder tagna. I Kungsbacka stannade vi till för att tanka färskvatten på ett nyupptäckt ställe intill motorvägen. Där kan man även tömma gråvatten.

Efter Helsingborg gick det lite långsammare då vi försökte stanna till för att då och då logga en ny och saknad grad i Skåne 360 grader. Det hann bli ganska sent innan vi slog läger på en parkeringsplats i Skrylle naturreservat öster om Lund. Vi hann stänga om oss innan vädret brakade loss med regn och hagel en stund.

I morse var det sol och blå himmel. En gammal SAAB från förra seklet väckte bitterljuva minnen i K. Den här raringen ser ut att må ganska gott och rullar säkert många mil till.

Skrylle Naturum växer för varje gång vi är här. Nu ser det ut att vara klart och riktigt fint. Tyvärr hann de inte öppna portarna innan vi lämnade. Vi nöjer oss med en promenad mellan Plåt-Tina och toaletterna.

Efter ett besök på Willys för att toppa upp maten i kylskåp och förråd och, inte minst, toppa upp tanken med diesel (den danska kostar ungefär 4 kronor mer än den svenska) fortsätter vi över Öresundsbron. Det är söndag och trafiken är minimal, passar oss perfekt. Willys hade en gång där kostcirkeln fullbordades. Resten av butiken verkar meningslös 😳

Målet för resan är att logga de resterande 20 danska kommuner som vi saknar på geocachingkartan. 18 av dem ligger mitt i Köpenhamn och norr om huvudstaden. 

 

Några dagars värme har gjort att naturen har vaknat. Vi är lite söderut från hemma men ändå känns det lite tidigt när vi ser både körsbärsträd, hagtorn och gullvivor blommar för fullt i slutet av april. De är väl klimatförändringarna som bidrar.

Det blev ett irrande mellan olika kommuner hela dagen. När vi summerar dagens resultat slutar det på 14 nya loggade kommuner, det är godkänt. Här är Hørsholm kirke som speglar sig i dammens vatten.

Vi hittar en parkering i Hilleröds kommun utanför ett grönområde. Några krokiga träd förbryllar. Till dagens middag dricker vi Trollhättanbubbel för att fira att K segat sig över 29 000 loggade geocacher.

🚐💨🌻

Tis-onsdag 21-22 april 2026. Premiärtur till Kinnekulle.

För en vecka sedan hämtade vi ut Plåt-Tina från vinterförvaringen. Sedan dess har vi ordnat en ”ställplats” hemma, hos Åkericentralen. Nu slipper vi oroa oss för böter när bilen står på en gata eller på Savannen. Visst kostar det men det positiva överväger. 

Plåt-Tina har städats, till och med mer än vad som var tänkt. När vi hittade några muslortar i besticklådan ihop med lite havre fick städivern extra bränsle. Första gången vi haft musbesök på alla dessa år. Men det blev noggrann städning. 

Inlastning av allt som behövs för en första tur. Konstigt att man ändå alltid glömmer något?! Rutin i all ära men när det gått några månader är man trots allt ringrostig. 

Dags för en första tur, till Kinnekulle. Främst för att kolla så att allt fungerar efter vintern, men också för att njuta av våren som verkar ha fått fäste.

Första stoppet var planerat sedan några dagar tillbaka. Ett litet skogsområde där K hade placerat en geocachebehållare hade avverkats. En geocachare hörde av sig och var meddelade att cachen troligen var begravd under alla trädstammarna. Det blev till att hitta ett nytt ställe några meter bort och placera ut en ny behållare. Mission completed!

Magarna knorrade och siktet ställdes in på Conditori Nordpolen i Vara för att köpa räkmackor. Väl framme föll valet i stället på deras goda lunch där maten toppas med tårt- och bakelsebuffé! 

Nästa stopp Skara där vi tankade vatten och testade att alla kranar fungerade och att inget frusit sönder under vintern. Check på den ✅

Källby kyrka fick ett kort besök för att logga en cache. Idag har jackorna kunnat ligga kvar i bilen, underbart vårväder!

Upp till Kinnekulle där det som vanligt är full fart i någon form av blomning. Så här års är det olika sorter av sippor som är i fokus. Vi tar en promenad och får en selfie med Vänern och Kållandsö i bakgrunden.

Bopålarna för natten slår vi ner uppe på Utsikten. Vi belönas med en makalös solnedgång som varar i flera timmar. Den sista bilden är tagen efter kl 22!

Onsdag och dags att åka hemåt. Vi har en tid att passa på eftermiddagen då det är fixardag i vår bostdsrättsförening.

På kvällen gick det inte att se Läckö slott tvärs över Kinneviken. Med en skinande morgonsol kom slottet direkt i blickfånget.

Men det går förstås inte att lämna Kinnekulle utan att först kolla in ramslöken i Munkängarna. Just nu täcks marken av en grön matta av ramslök. Om några veckor har det gröna ersatts med en vit matta av blommande ramslök. Förhoppningsvis kan vi återkomma då.

En sen lunchfika vid Särestad kyrka utanför Grästorp innan vi hastar hemåt.

🚐💨🌻

Fre-lördag 27-28 mars 2026. Landgång, Floridas Venedig och full fart österut.

När vi lämnar Aruba, den sista av ABC-öarna, har vi drygt två dygn till havs innan vi når Fort Lauderdale. Båten åkte norr om öarna och styrde mot Dominikanska republiken, Haiti, Jamaica och Kuba.

På översta kartan ser man Bonaire längst ner till höger som en liten prick. Fastlandet söder om Aruba är en halvö tillhörande Venezuela. Till vänster om halvön syns ett näs som tillhör Colombia. På undre kartan syns det lite bättre. Venezuelas huvudstad Caracas är längs ner till höger.

Nu blir det båtliv och vi försöker njuta så mycket det går.

Vår favoritbartender Iwan från Indonesien. Han jobbar sex månader och är hemma hos familjen tre månader. Så rullar det på.

Celebrity Ascent är det senaste skeppet i Edgeserien och sjösattes i november 2023. Kapaciteten är 3260 gäster och besättningen består av cirka 1600 personer från världens alla hörn. Båten är 326,5 meter lång, har upp till 17 däck (nr 13 saknas så klart!) och 1646 hytter. Det finns 32 restauranger och barer ombord. 700 personer arbetar i köket. Exempelvis konsumeras 30 000 ägg dagligen ombord. Man kan bara fundera över hur kylskåpen och förråden ser ut. Det är en hel liten stad som flyter runt.

Fredag morgon och det är ingen återvändo. Alla passagerare lämnar båten tidigt på morgonen. Nu har beättningen troligen en dag med mycket arbete när de ska slutstäda efter ett gäng och förbereda för nästa som står och stampar på landgången och vill starta sin resa.

Vi har bokat en utfärd. Vårt flyg från Miami går sent på kvällen. Syftet är att slå ihjäl några timmar och sedan få transport till flygplatsen. 

Guiden hade flyttat till Florida från Kuba och pratade "spanglish". Lite svårt för oss européer att förstå henne, men hon var rolig och gullig så vi var nöjda.

En rest av det gamla Fort Lauderdale.

Gammal järnvägsbro mitt i det moderna Fort Lauderdale som överbryggar New River. Här är det Florida East Coast Railroad. Linjen fortsatte som längst ner till Key West och öppnades 1912. Emellertid tog en orkan 1935 en tillräcklig del av alla broar och viadukter för att inte linjen skulle byggas upp igen.

I utflykten ingick en båttur på kanalerna i Fort Lauderdale, som också kallas för Floridas Venedig. Under sightseeingen passerade vi under New River på US highway #1. Mycket märkvärdigt enligt guiden. Under vattnet i det platta Florida. US 1 går från Key West i söder till Fort Kent i Maine vid den Kanadensiska gränsen. Men vi var inte så himla imponerade, har ju både Tingstadtunneln och Marieholmstunneln på nära håll.

Båten var en "hjulångare" som luktade misstänkt mycket diesel. Hjulet där bak var bara skådespel. Guiden på Carrie B hade svada men talade långsamt och tydligt vilket vi uppskattade. Däremot var budskapet ganska enahanda. Det handlade mest om vilka kändisar som bodde i husen, hur många badrum de hade och hur stora och dyra de var. För oss var de flesta kändisarna okända.

Sista delen av resan var, som vanligt, den tråkigaste. Många långa timmar av väntan på avgång och många långa timmar på flyget. Starten från Miami blev aningen försenad men kaptenen flaxade lite extra med armarna så att vi landade i rätt tid på Charles de Gaulle i Paris. Då hade vi ändå tillbringat nio timmar i luften, segt. Så dags var det lokalt lördag förmiddag och flygtrafiken är inte lika intensiv på lördagar som andra dagar. 

Sista skuttet från Paris till Landvetter tog två timmar. Då hade vi varit mestadels vakna och på gång i nästan 30 timmar. En helt fantastisk resa, men det är alltid skönt att vara hemma på fast mark. Återstår att komma tillbaka i normala gängor.

🚢💨🌻