fredag 17 augusti 2018

Fredag 17 augusti 2018. Mellersta Öland som slutade i Småland.

Under natten hade vi fått sällskap av en hel koflock på andra sidan gärdesgården vid parkeringen. När vi åt frukost kom den ägande bonden och såg till dem. Och räknade. I dessa tider med skralt bete är det lätt hänt att ett nöt kommer efter de andra. Eller bryter ett ben i alla sprickor som finns bland kalkhällarna.





Öland bjuder på många vackra stenvalvsbroar.



Vi tog oss ner till Sandby borg. Lite fika i Plåt-Tina satt fint och medan vi sörplade kaffe kom en hel flock kor traskande utefter stranden.



Borgen döljer tydligen mycket intressant har utgrävningar visat. För oss lekmän var det mest en ringformad stenhög.



Men det växte ordentliga slånbuskar vid borgen. Dessa bär var rejält stora. Synd bara att vi är alldeles för tidigt ute för att plocka med oss lite hem.



Det är snudd på höstfärger överallt på Öland just nu. Snustorrt och bränt på många ställen.



Ännu en kalkstensbro, men den här går bra över en liten bäck ute på alvaret.



C visar på gymnastiska övningar när han skuttar över en grind. Han ser aningen amputerad ut, men båda benen kom med över!



I Möcklebys har den gama nerlagda brandstationen fått en ny uppgift. Som lagerhus till gårdsbutiken. Vi nöjde oss med att logga gårdens egen geogömma.





Lite längre bort stannade vi till för att titta på den gamla lanthandeln som hade en BP-mack. Nu var den nerlagd. Intill växte en enorm lind, som hade tappat nästan alla sina blommor på marken. Det var alldeles gult och doftade lindblommor lång väg!



Vi tog oss så sakta till Stora Rör norr om Färjestaden för att fika på Mormors Stenugnsbageri och kafé. Vi blev allt lite besvikna när vi kom dit och allt var nästan slut. Det fick bli egen fika vid Glömminge kyrka i stället. Efter att vi hade tankat bilen i Färjestaden, bara ångor i tanken, och handlat lite mat såg vi att man planerade att stänga av stora delar av Färjestaden i morgon lördag. Efter en del googlande och rekande förstod vi att det skulle bli en gigantisk tävling i Ironman i Kalmar och på södra Öland med stora avstängningar av trafiken. Trafikverket uppmanade de som behövde åka bil att parkera på vissa ställen. Vi insåg plötsligt att vi riskerade att bli instängda på ön. Och det går inte an, vi som har en tid att passa i morgon eftermiddag. Hoppsan, lika bra att åka över till fastlandet redan idag. Hej då Öland, vi ses en annan gång!



För att göra en lång historia lite kortare så landade vi så småningom i Emmaboda, på den kommunala campingen som ligger i anslutning till badhuset. Tack vare det hade receptionen öppet till sent och vi kunde sladda in på två hjul och checka in oss innan stängningen kl 20. Vi mötte ett par regnskurar på vägen, men väl framme belönades vi med en magnifik solnedgång. 🚙💨


Torsdag 16 augusti 2018. Södra Öland.

Natten var ljummen och vi vaknade till en vindstilla morgon med bara lite moln på himlen. 



Frukost ute och lite bloggande för att komma ikapp.



I Degerhamn tog vi en tur ut på Alvaret igen. Några geocacher gick att hitta. 



Det gamla kalkbrottet som inte används längre 



En halv K i kanten på Stensjön, som kalkbrottet kallas efter det lades ner.



Det nya kalkbrottet är i full produktion. Hit men inte längre!



Kalkbrottet är enormt stort. Cementfabriken i Degerhamn slukar enorma mängder råvara.



Vi fortsatte förbi Ottenby kungsgård ner till Ölands södra udde.



Långe Jan, Sveriges högsta fyr 41,6 m. Den tändes första gången 1785 och var då bara en koleld på toppen. Då var den några meter lägre. Den elektrifierades först 1948 och är numera helautomatisk.









Runt fyren finns flera gamla och nya byggnader. Här inryms bl a restaurang och naturrum.Allt kretsar runt viltlivet och speciellt fåglarna. Fågelstationen grundades 1946 och 2007 ringmärktes den miljonte fågeln.



Här är det en annan fågel som fångats på bild. C kryper in i en buske för att logga den femtielfte geogömman på Öland.



Geogömmor ja, Vi hade funnit samtliga åtta gömmor i en serie där varje gav en ledtråd till en bonusgömma. Denna visade sig vara i ett fågeltorn och när vi kom dit var tornet fullt av fågelskådarmugglare. Inte läge att börja söka denna gömma då utan det blev till att återkomma senare. På kvällskvisten var det tomt och vi fann loggboken som var av ett litet annorlunda slag. Bra gömma som vi ger utläggaren favoritpoäng för.



Vi hittade nattläger vid Gösslunda. Vid en av de vägar som går tvärs Alvaret. Tidigare har vi legat vid parkeringen Möckelmossen där det var betydligt lugnare. Här dundrade en hel del trafik om natten. Tydligen den populäraste rutten över kalkhällarna. 🚙💨


torsdag 16 augusti 2018

Tis-onsdag 14-15 augusti 2018. Vi flyr från regnet till Öland - solens och vindarnas ö.

På tisdagmorgonen öste regnet ner. Och blåste gjorde det också. Usch. Vi hade redan kvällen innan beslutat oss för att göra tisdagen till en resdag till Öland. Bara 42 mil från Mellerud till Färjestaden. Men där skiner solen och ska så göra i flera dagar till, har vi förstått.



Redan i Mellerud blev det stopp när ett grönlasttåg sakta makade sig ut från "sidan i Ml" på sin väg norrut.



Regnbilder vill ingen se så dom skippar vi. Över Öland har det spruckit upp och vi känner livsandarna återvända.





Första stopp på ön blev vid Kvarnkungen öster om Färjestaden, Ölands största stubbkvarn byggd på Sandås i Kalmar 1749. Flyttad till Öland i slutet av 1870-talet och använd fram till 1946. Och nu känner vi de första solstrålarna när himlen spricker upp!









Fyra bilder från Färjestaden. På den översta ännu en kvarn och sen bild på en regnbåge. Hmmm... ska det komm en skvätt i alla fall?



Vi slog nattläger vid Möckelmossen mitt på Alvaret.



Och där firade vi att det var sånär som på en dag fem år sedan vi köpte Plåt-Tina. Tavlan fick vi av A och SE och är ett fint foto som visar ett överväxt järnvägsspår i Tönder där vi alla, vid olika tidpunkter, har loggat DNF på geocachen som finns där.



På onsdagen gav vi oss ut på en liten vandring på Alvaret. Vi gick Örnekulleleden mot söder och gjorde en kringgående rörelse åt väster innan vi tog oss tillbaka till starten.





Blommande pytteliten Ölandstok och slån färdiga att smaksätta likör.



Det märktes att det har varit extremt torrt. Många enbuskar var roströda av vattenbrist.



Den här lilla tallen var däremot pigg och visade sig innehålla en av de geogömmor vi fann utefter leden.





Hela alvaret korsas på månne ledder av höga stenmurar. Här och var finns stöttor men det kan ibland vara svårt att ta sig fram i en rät linje. En geogömma fanns vid "kartografens mur" som är en isolerad kort mur mitt i ingenstans. Bara 30 lång med två urtag lagom att sitta på. Den är byggd 1900, men dess syfte verkar mer höljt i dunkel. Vi rastade lite här och K visar glatt upp blodsockeråterställaren.



På vägen tillbaka till bilen var vi lite off från stigarna. Vi tog det idiotiska beslutet att gå på kompass. Då tänkte vi inte på att det går höga murar härs och tvärs över Alvaret. Det skulle visa sig att vi blev instängda mellan olika murar och blev till slut ändå tvungna att gå tillbaka till en stig som vi kom ifrån.

På vägen över Alvaret kom vi fram till en sprucken leryta som vi kunde gå rakt över. Om det hade varit ett normalt år med normalt mycket agn hade det varit ett kärr här. Nu har vi ett extremt torr sommar bakom oss och kärret har helt torkat ut.



Det var inga problem att gå rakt över kärret.



Vi hade såna här mörka moln hängande över oss även under turen på Alvaret. Men det var lovat att det inte skulle bli något regn på hela dagen så vi var lugna. Så vi blev väldigt överraskade när det började regna där ute mitt på Alvaret. Stora fina droppar. C och K såg inget annat än att krypa in under den största enbusken som fanns inom räckhåll. Där låg vi (vilken syn!) och kurade ihop oss en stund tills det värsta regnet var över.



Nästan allt är skördat. Det som finns kvar på fälten är torrt och förkrympt.
Resten av eftermiddagen ägnades åt lite geocachande på ensliga platser utmed kusten mot Kalmarsund. På vägar där bara plåtisar tar sig fram. Det är då vi får se de mest undanskymda delarna av vår vackra svenska natur.



Frampå kvällningen var det dags att slå läger för natten. Vi visste sedan tidigare år att det finns en camping på sydvästra sidan av ön som har en fin ställplats ut mot havet, Sandviks camping. Den fanns kvar, men nu i ny regi. Krångligare och lite dyrare, men ställplatsen fanns kvar. Vi fick den finaste platsen med en fantastisk utsikt över havet. Vi fick anledning att inviga vårt solsegel också, det fungerade som det var tänkt.



En liten kvällspromenad från campingen.



Tallarna har lagt sig ner efter åratal av hårda vindar.



Solen går ner över Kalmarsund. Och vi går till kojs. 🚙💨