måndag 16 juli 2018

Söndag 15 juli 2018. Hemma igen och dags för summering.

Det går tyvärr inte att komma ifrån. Idag är färjan bokad från Grenå till Varberg klockan 13.15 och vi ska med. Men innan dess hinner vi ta en liten omväg på vägen till Grenå och kanske hitta en eller två geocacher till. 



Den första för dagen hittades vid kyrkan i Gjesing. Det var förvisso söndag, men parkeringen var tom så antingen var gudstjänsten redan klar eller så kom vi innan. Om det nu var någon alls.



I samma by fanns ytterligare två gömmor. När vi som bäst höll på att logga den första kom CO i egen hög person ut och pratade en stund. Hon hade ett event senare på dan som vi gärna hade kommit på om det inte vore för den förbaskade färjan...

Här växte rågen högt, ända upp till bilrutan. Vi funderar på om det är råg ämnad för halmtak? 



Ett geostopp gjordes vid Skovgårde Voldsted med resterna efter en medeltida borg med vallgrav runt om. 



Här har rötterna på de stora ekarna med tiden trängt undan muren för borgen. 



I Grenå fick vi så småningom köra på färjan. Definitivt fler resenärer nu än när vi åkte ut för fyra veckor sedan. 

Den unge danske mannen vid infarten till terminalen ville se pass eller körkort för oss båda. C, som satt bakom ratten, skojade och sa att ”nä, nåt körkort har jag inte” samtidigt som han överlämnade våra internationella ID-kort. Dansken sa då att det egentligen inte godkändes... ”men det fick gå för den här gången”. Att Danmark ingår i både EU och Schengen lät han sig inte påverkas av. När C visade sitt körkort var han nöjd. Vi tar oss för pannan. Vojne vojne!



Plåt-Tina är inklämd. 



Vi hamnade bakom en norsk bobil med ett klokt budskap: ”IKKE STRESS -Vi slipper forbi hver hele time”. 👍



Vi lämnar Grenå hamn. 



I aktern var det fullt med soldyrkare som vinkade farväl till Danmark. 



Båtfärden var mycket lugn. Sol och nästan ingen vind. 



Vid kl 17.30 anlöper vi hamnen i Varberg. 



Fullt på ställplatsen så vi åker väl hem då istället. 



Tydligt och klart, nu är vi hemma!


Efter en och en halv timme är vi hemma igen i trygga hemnet. Gräsmattan drar åt gult och vi ser att det är jättetorrt. Säveån är nära nog torrlagd. 

Vi har haft en nästan osannolikt fin semester och vi har varit utomhus mer än nånsin på grund av det torra och vackra vädret. En regnskvätt första dagen genom Danmark och ett kort värmeåskväder i Belgien, det är allt. Jackorna har hängt oanvända i bilen.

Under vår resa har vi träffat och pratat med många trevliga och intressanta människor. Det var också väldigt, väldigt kul att möta våra kära vänner A och SE för att åter bilda det oslagbara geocachingteamet SALT.

Totalt har vi varit ute i 30 dagar, kört 408 mil och hittat 483 geogömmor i sex länder: Danmark, Tyskland, Luxemburg, Frankrike, Belgien och Holland. 

Nu går tvättmaskinen för fullt och vi ska rengöra Plåt-Tina, som har hunnit bli ganska smutsig, både in- och utvändigt . Vi får även sätta igång med nöjet att planera för nästa utfärd med Plåt-Tina. 🚙💨


lördag 14 juli 2018

Lördag 14 juli 2018. Det drar mot hemgång.

Det drar kallt på Oasen på morgonen och termometern visar inte många grader för att vara i mitten på juli. Några otäcka moln på himlen gör det inte muntrare. Vi checkar ut från ställplatsen och drar så sakta norrut på Jylland.



I korsningen där man svänger höger för att komma till fastlandet från Rømø svängde vi istället rakt fram. Det fanns ett par geogömmor som vi ville ge en chans.



Här i Toftum på Rømø ligger Danmarks äldsta och minsta skola. Det var byborna i Juvre, Toftum och Bililmark som 1784 startade en förening för att bygga det lilla skolhuset. Medlemmarna i föreningen lovade att låta sina barn gå i skolan från det att det var 5 år. Pojkarna fick sedan gå i skolan tills de var 10 år och flickorna tills de var 8 år. Skolan lades ner 1874 då undervisningen flyttade till en större skola.



Vi såg att huset är under renovering. Det är nog inte så mycket kvar av den gamla skolan, mycket är säkert utbytt.



Vi lämnade Rømø och åkte tillbaka till fastlandet. Ribe är en fin stad som vi har besökt florera gånger tidigare. Och med tanke på det kalla vädret avstod vi ett besök denna gången. Men vi bestämde oss för att logga en geogömma alldeles utanför staden som heter "Udsigt mod Domkirken". Det lät lite för bra för att vara sant i det platta landskapet, men vi åkte i alla fall dit. Utsikten från gömman var...hm, sådär, eller vad säger man? Det är lite domkyrka mellan skyltarna.



Fem steg åt sidan och man kunde faktiskt skymta domkyrkan i Ribe!



Resan fortsatte och vi stannade till i Billund, där LEGO uppfanns av Kirk Kristiansen 1932 och tillverkningen av LEGO-bitar och andra leksaker är fortfarande i familjens ägo. Utanför fabriken finns dessa LEGO-bitar i kolossalformat. C kan konstatera att bitarna är som LEGO ska vara, bara lite större än vi är vana vid.



Och geogömman hittades förstås och kunde loggas.



Man är aldrig för stor för att leka med LEGO!!



Hela Billund präglas förstås av LEGO.



Det här huset innehåller bland annat utställning om LEGO och dess historia.



I en rondell utanför Give finns det här Solhjulet. Hjulet är ett konstverk och konstnären har bland annat använt sig av den italienske matematikern Fibonaccis (levde på 1200-talet) talserie som hänger ihop med det gyllene snittet. Han har även fått inspiration av Europas äldsta kända hjul, 5000 år gammalt, som hittades 1948 i en mosse utanför Give.



Frampå eftermiddagen skingrades plötsligt molnen och det blev ett klarblå himmel.



Vi övernattar på en camping i Auning. Stor som tusan med hoppborg, servering och allt möjligt som vi inte behöver, men den ligger bra till inför morgondagens korta färd till Grenå. För hela kalaset får vi betala 150 danska kronor, men då kan vi stå och duscha varmt så länge vi har lust.



Nu har vi tömt kylskåpet på all mat, i morgon blir det knäckebröd med mjukost på tub till frukost! 😉🚙💨


fredag 13 juli 2018

Fredag 13 juli 2018. Motvind på Rømø.

I morse vaknade vi till blå himmel och hyfsad temperatur. Frukost i det gröna är alltid härligt så här på sommaren. När vi kom igår fanns det ingen reception öppen så att vi kunde betala för oss. Men, som de plikttrogna svenskar vi är, så åkte vi och gjorde rätt för oss innan vi fortsatte färden. 125 DKK kostade det för en natt.



Första stoppet på vägen ut till Rømø blev den fina lilla orten Mögeltönder. Där är det som att bli förflyttad ett par hundra år tillbaka i tiden. På huvudgatan är det fortfarande kullersten, så det behövs inga hastighetstavlor här, det ordnar sig naturligt.



Husen är låga och pittoreska.



Mer Mögeltönder, här en port.



På väg ut till Rømø.



Framme på Rømø stannade vi till i Lakolk för att ta en titt i butikerna. Den här schweiziska husbilen stod på parkeringen och vi imponerades, och förskräcktes, av det enorma överhänget bak på bilen. Bilden är lite skum, men det hänger även en låda bak på bilen som gör den ännu längre.



I Lakolk kan bilar köra ner på stranden, även husbilar. Vi har gjort det med gamla Plåt-Tina men avstod idag.



Sanden blåser över vägen.



Efter det åkte vi raka vägen ner till ställplatsen Oasen i Havneby. Vi kom dit ungefär samtidigt som många åkte därifrån så vi fick en plats i inre ringen på Oasen 2. Liksom i Friedrichstadt är ställplatsen helt obemannad, men här är det nog lite bättre ordning på grejerna. Det var ganska lätt att betala och få ut ett servicekort. Det är även logiskt med el, dusch och annat praktiskt. När detta skrivs är ställplatsen i stort sett fullbelagd. Och då pratar vi om 170 platser. Här kostar en plats 125 DKK natten. El och dusch tillkommer. Fräscht och fint, men kanske lite underdimensionerat när det gäller toaletter och duschar, särskilt när det är fullbelagt.



Plåt-Tina står på plats nr 29.



Idag blåser det friska vindar på Rømø och det är betydligt svalare än hemma i fosterlandet. Trots det fick vi lastat ner cyklarna för att ta en cachingtur runt Havneby. Vi cyklade på asfalterade vägar, på grusvägar, på häststigar, i lös sand, på skogsstigar. Ibland gick det bra att cykla och ibland var det omöjligt, då fick vi leda cyklarna.



En stor och fin badstrand, helt öde en solig dag mitt i juli. Vad är felet? Kanske att det blåser ordentligt och bara är ca 18 grader varmt.



Här var vi.



Och här.



På en parkeringsplats satt det små behållare som såg lite kluriga ut. Inuti fanns broschyrer om naturlivet på Rømø.



Efter cykelturen var det dags för middag.
Vi cyklade in till Havneby för att äta Otto & Ani´s berömda fisk.



C redo för mat.



Lite citron på fisken piggar alltid upp tycker K.



Det ser gott ut och det visade sig att det smakade lika gott.



C är mätt och belåten trots att glaset är tömt.



Nu när det är lite senare på kvällen har vinden mojnat något, i alla fall så pass att det inte ruskar i Plåt-Tina längre. Det kommer fortfarande en och annan husbil som vill övernatta, men nu börjar det nog bli ganska knökfullt. Plåt-Tina andra bil från höger på bilden. 🚙💨


torsdag 12 juli 2018

Torsdag 12 juli 2018. På återseende och vi fortsätter till Tønder i Danmark.

Vi vaknade upp till en ljummen och solig morgon på campingen i Süderstapel. A och SE som har varit "down under" upplevde att det påminde om en sommarmorgon i landet långt borta.



Vi var ganska ensamma som nattcampare, men vi kan i alla fall konstatera att vi lyckats representera halva Skandinavien.



Det var helt vindstilla med fin utsikt över den spegelblanka floden Eider.



Det utfördes en del administrativt arbete efter frukost. Internetuppkopplingen var väl sisådär och en del av oss var mindre imponerade. Det är resultatet som räknas även om posen inte är så grann.



Team SALT säger hej då, tack för denna gången och på återseende, och vi ses ju snart igen.



Vi åkte vidare på egen hand och nu bär det obevekligt norrut och hemåt, även om vi fortfarande har några dagar på oss. Västerut om Husum ligger halvön Nordstrand och vi åkte dit. En lång landtunga leder dit ut.



Väl ute på halvön stannade vi till vid kyrkan i Odenbüll för en lunchfika.



Vi hade en förhoppning att kunna fortsätta från Nordstrand norrut på ännu en landtunga, men det gick inte! Så det blev till att vackert åka samma väg tillbaka. Ett stopp för att titta ut över landskapet. Hittade en mycket lämplig p-plats! Nicht stellplatz, kan inte sägas tydligare.



På väg tillbaka blev det ganska plötsligt mycket kyligare och vi såg att det var mycket svarta moln in över land. Ett påtagligt väderomslag.



Vi gjorde förstås ett par stopp för att sträcka på benen. Stoppen förläggs ofta på trevliga platser. Här var det en geocache som satt högt upp i ett träd. Vi hittade "verktyg" för att försöka få ner gömman. Men vi lät faktiskt bli eftersom vi insåg att det skulle vara mycket svårt att få gömman tillbaka på sin plats igen. Surt, men such is life!



En annan gömma, som gick bättre att logga. Ett plastsvärd som var nerstucket i ett gjutjärnsrör med löstagbar huv. Den var väl gömd!



Innan vi åkte ut ur Tyskland såg vi till att fylla kylskåpet och dieseltanken. Den danska kronan är dyr för oss svenskar så vi försöker att undvika onödiga inköp i Danmark.

Vid fyratiden kom vi fram till campingen med ställplats i danska Tönder. Vi lastade ner cyklarna och tog en tur in till byn.







Det kyliga vädret höll i sig. Så här ser det ut när "någon" glömmer bort att ta av cykelhjälmen innan hen ska dra en blus över huvudet. Det höll på att gå åt pipan, haha.



Vi var lite sent ute så Tönder hade nästan stängt allt utom restauranger och det var folktomt på gatorna.



Det gamla vattentornet är numera en del av Tønder Museum som främst visar konst.



Solen kom fram på kvällskvisten, men det är fortfarande ganska kyligt. De 27 graderna som utlovades i prognosen kom helt av sig.



Ett gammalt och anrikt kafé mitt i Tønder. Dom har jättegoda kransekager!



Den här skylten på campingen ger oss ett visst huvudbry. Tömning av toatanken känns helt naturlig att göra här, men påfyllning??

Ställplatsen har ingen egen toabyggnad utan vi får gå till campingens. Gott om både toaletter och duschar och väldigt rent. 



Det är inte särskilt fullbelagt på ställplatsen. Danskar förstås och en och annan tysk och holländare. Många norska husbilsåkare, men bara en svensk till. Var är alla andra från svedala? 🚙💨