torsdag 30 juni 2022

Torsdag 30 juni 2022. Kanaler kors och tvärs.

Vi fortsätter vår resa genom Nederländerna. På torsdagen blev det en ganska kort förflyttning till den nya övernattningsplatsen. Vi vaknade till klarblå himmel och gassande sol.



Från bondgården strax söder om Groningen var det ungefär tio mil till Meppel.



Vi gjorde ett lite längre stopp i Sappemeer för att cykla runt i staden. Vi avverkade naturligtvis ett par ALC under tiden. Ett stopp var vid ett kanalmuseum. Frågan i cachen gällde vad de upphöjda broarna heter. Här hade vi ingen skylt eller annat att söka information från. Ett par herrar på andra sidan kanalen som pysslade i museet tillfrågades. Trots att de var från orten fick inte deras svar OK i cachen. Men K var påhittig och använde sig av sina nederländskkunskaper och bytte några bokstäver och vips blev det rätt.



Sedan for vi raskt till Meppel för att vara säkra på att få plats på ställplatsen. Vi cyklade runt i staden och insöp atmosfären. Varje stad med självaktning har sitt namn i stora artistiska bokstäver.



Vid en snabb blick på kartan ser Meppel ut att ligga i inlandet. Så är det också men staden är som nästan alla andra förbunden med större vatten via kanaler.





Detta var dagens höjdarcache. Först hittade vi ingenting. Hinten sade att det var lågt vi skulle leta. C fann ett vattenfyllt rör i kajkanten. Det såg ut som ett sugrör som stack upp lite. Det visade sig vara en bit fiskespö med lina och i änden på den en magnet med nyckel. Vi trodde det var ett smart sätt att gömma nyckeln till sin båt. Alltså inte cachen. Efter en stund såg vi ett skåp med geologga på en vägg, och då gick det upp ett ljus. Och se, nyckeln passade perfekt. Här skulle vi vilja dela ut många fler favoritpoäng än möjligt. 



Det är många som bor i sina båtar utmed kajerna.



Hög temperatur och luftfuktighet gjorde att vi sökte oss till ett vattenhål för svalka och återställa vätskebalansen.



Parkeringsplats.





Jodensteeg var den kortaste vägen mellan de judiska kvarteren och synagogan före andra världskriget. Det är också den smalaste gränden i Nederländerna.



Vi besökte Wilhelminaparken och omedelbart kom det hungriga fjäderfän som strax besviket troppade av.









Vi övernattar på Camperplaats Meppel. Alldeles utmed en kanal. Mest gula regskyltar och av de utländska är vi nog den mest exotiska.



Vi var lite oroliga om vi skulle bli insläppta. Vi har varit här en gång tidigare och kom då ganska sent och när vi skulle åka dagen efter fanns inte hamnkaptenen att få tag på. Så det blev en sorts springnota, men det är nog preskriberat nu.







Vi fick se en vad vi tror nybörjarkurs i rodd lägga ut. Strax därefter började åskregnet så de blöta stackarna var snabbt tillbaka.

🚙💨🌻





onsdag 29 juni 2022

Tid-onsdag 28-29 juni 2022. In i Nederländerna och 15000!


Resan fortsätter från Bremervörde i Tyskland till norra Nederländerna.



Skulpturer på ett torg i Bremervörde.



Den lilla centrala dammen i Scharmbeck.





Ibland blir det inte som vi har tänkt, fast det blir bra ändå. På väg mot Bremerhaven och tunneln under floden Weser blev vi omledda för vägarbeten. Det blev så lång omväg att vi ombestämde oss för att ta färjan i stället. Innan det var dags att korsa floden strax norr om Bremen upptäckte C att ubåtsbunkern Valentin låg nästan i vår väg så vi passade på att göra ett besök. 

Detta är resterna av den aldrig i bruk tagna tyska ubåtsfabriken från andra världskriget. Det är enorma dimensioner. Yttermåtten är som mest 419 meter långt och 97 meter brett. Höjden upp emot 30 meter. Bygget började i mitten av 1943 och pågick till mars 1945 när allierade bombningar satte stopp. Det var över 12 000 tvångsarbetare som slet under vidriga förhållanden och det beräknas att mellan 2000 till 6000 omkom under arbetet.




Skiss över anläggningen. Åtta förproducerade delar skulle här sättas samman till en komplett ubåt. Takten var hög, en färdig ubåt var 56:e timme. Det innebar 14 st per månad.







Inomhus är det bara ett tomt skal. Det finns en utställning som berättar om bunkern.





Denkmal över de ohyggliga arbetsförhållandena och de människor som tvingades arbeta här.



Och alldeles utanför badar man nu medan fartygen glider förbi.





Färjning över Weser i Farge.



Vi passar på att fika med vacker utsikt.



Nästa övernattning blir i Saterland öst om Papenburg.
Nu har värmen nått även våra trakter och vi njuter av den ljumma kvällen.





Grillning. Finns det något mer allvarligt än grillning en sommarkväll?



Tyskland börjar allt mer likna Nederländerna med spikraka kanaler och plötsligt har vi passerat gränsen. 







Vi gick en ALC-runda i Vlagtwedde. Det är lite svårare än hemma då svaren som ska anges inte sällan är på det inhemska språket. Efter bildhuggaren gällde det att veta vilket trädslag som stod innanför bänken. Vi frågade två damer som gick bet på uppgiften men tipsade om att fråga i den närbelägna affären. Jodå, han visste besked och följde oss ut för att visa på skylten som vi hade missat. Och så fick damerna en lektion om trädet tror vi. De såg nöjda ut i alla fall. Det var ändå ett lyckoskott eftersom biträdet kände till geocaching och tipsade om en finalgömma ur en geoart alldeles runt hörnet. Så där fick vi en gratispinne i statistiken.





Inte långt därifrån cyklade vi en annan ALC.





På väg mot Groningen fanns en liten trail och här fick K "mätarställningen" att slå om till 15 000 hittade geocacher. Och då känner man sig stolt och glad.





Vi övernattade på en enkel camping, Camping de Veenborg, i Kolham. Och så firade vi milstolpen med grekisk sallad och ädelt bubbel. Värmen håller i sig, idag upp mot 28 grader. Då är det skönt att sitta under markisen.






Vi känner att vi befinner oss mitt i ett odlingslandskap men så är inte fallet. Landskapet genomkorsas av kanaler. Stora och små. Och plötsligt finns det en hamn med stora skepp eller varv som producerar dem. Kanalerna är smala så sjösättningen sker sidvägs. Kolla på videon nedan!