Tis-onsdag 30 juni-1 juli 2026. Härliga Hälsingland.

Natten på campingen var lugnare är förväntat. Det regnade en del och åskade på ordentligt en stund. På morgonen var det bara lite smådropp kvar. Vi räknade till max fem gästekipage på campingen trots att det borde vara någon form av högsäsong nu? Ett par lokala ortsbor berättade att det var ganska nya campingägare och vi uppfattade att de var från Nederländerna. Modigt att flytta hit upp och hoppas på att få lönsamhet i en camping mitt ute i ingenstans. 

En av de första cacherna vi stannade till vid på morgonen var intill Torpshammars kyrka. Gjutjärnsräcket runt kyrkogården hade olika motiv i varje "ruta". Ångloket stal förstås intresset.

De här dagarna i norra Sverige har det blivit en del bilkörning. Då gäller det att passa på att stanna när det ges ett bra tillfälle. Till exempel när det finns ett par cacher och en ALC nära vår väg. Som till exempel här vid Bjuråker forngård.  Det dräller faktiskt av såna här fina ställen överallt så det går inte att stanna vid dem alla. Men här blev det ett stopp.

Vet inte om det var solen eller något annat men någon gång efter lunch började vi yra om mjukglass. En stor bensinstationskedja i landet har mjukglass på alla sina bemannade stationer. Den närmaste låg i Ljusdal. Det skulle hinna bli några stopp på vägen och sen eftermiddag innan vi sladdade in på tappen i Ljusdal och fick varsin liten glass. K tog saltlakritsströssel för att få ha sin ifred för glassmonstret...

Lite senare kom vi fram till Järvsö, byn där ikonen Lill-Babs är född och uppvuxen. Vi stannade till vid Stenegård, en sorts friluftsmuseum med både museer och butiker. Tyvärr kom vi efter stängningsdags och allt var igenbommat för dagen. Tur då att vi redan har besökt Lill-Babs eget museum tidigare. 

Trevlig tyngd för tältduken!

Vi for en bit till och stannade till vid Hälsingegården Gästgivar´s. Det finns gott om fint bevarade Hälsingegårdar att besöka. Denna är en av sju Hälsingegårdar som är upptagna på UNESCOs världsarvslista. Det var stängt förstås. Men cachen hittade vi! 

Det var dags att hitta nattläger och vi hamnade intill en badsjö utanför Arbrå. Det kallades ställplats och kostade oss en hundralapp. Fin toa i närheten så det fick det vara värt. 

Som kuriosa kan berättas att K för en herrans massa år sedan åkte Alingsås-Arbrå tur och retur över dagen en gång, i jobbet! Syftet var att hälsa på en gosse på ett behandlingshem. När vi kom dit vägrade han att prata med oss. Så var det med det. Sällskap i bilen men herregud vilken lång väg! Stolligt.

Torsdag och det var utlovat mycket regn hela dagen. Planen är att hälsa på C:s kusin i Värmland om ett par dagar och det var lämpligt att köra på några mil om det ändå skulle regna. Första stoppet i Bollnäs för att handla. Inne centrum sågs denna vackra träkyrka. Den byggdes av Baptistförsamlingen 1898. Församlingen sålde kyrkan i slutet av 1990-talet och kom att användas till konserter och teaterverkstad. Nu är det The Church Pub som huserar här.

Det finns ett rostigt konstverk i Alfta (som har en egen geocache). Det behövde vi ju kolla på. Konstnären heter Olle Jonsson och verket invid K heter "Jätten Bock". Cachen hittades mitt i allt rostet. Vi kunde notera att parkeringen var ganska full med bilar och alla människorna gick in till Linbageriet intill. Nyfikenheten tog överhanden och även vi gick in. Det slutade med varsin rejäl räkmacka. Gott bröd och jättemycket räkor. Fint som snus och både lunch och middag var räddade.

På väg söderut svängde vi in för att kika på Ornässtugan. Det var här Gustav Vasa flydde danskarna 1520 sedan han hade blivit förrådd. Flyktvägen var genom dasset på övervåningen. 

Ornässtugan är Sveriges mest kända timmerbyggnad, byggd i början av 1500-talet och visar i sitt museum fortfarande samma utställning som vid premiären 1758. Det gör Ornässtugans museum till världens äldsta bevarade utställning som är öppen för allmänheten i ursprunglig byggnad. 

I Ornäs upptäcktes 1767 Betula Pendula Dalecarlica en spontan mutation av vårtbjörk. Denna björksort är sedan 1985 Sveriges riksträd.

I fiket vid Ornässtugan fanns bland allehanda godsaker jättebullen "dasslock" apropå Gustavs flykt.

C blev glad när bommarna gick ner framför oss när vi åkte därifrån. Tåget kommer närmast från Borlänge och är på väg mot Falun.

Till slut är vi tillbaka i Ludvika. Här kan vi omsätta bilens basala förråd. Men innan dess kikade vi på Ludvika Gammelgård. Det är inte bara låga, sneda trähus med torvtak utan mycket från traktens gruvnäring också. Både SMHI och norska YR visade sig ha spått vädret ganska fel idag. Några små skurar har det kommit nerdansande, men mesta tiden har det varit uppehåll och lagom varmt. Vi tackar för det!

🚐💨🌻

Måndag 29 juni 2026. Gin i Härnösand.

Natten var lugn, inte ens ett sus från bron hördes. Det enda som störde nattsömnen var pipet från kylskåpet som signalerade att gasolen var slut. Den lilla detaljen inträffar ALLTID på natten. C kände pressen och var ute och åtgärdade. Solen hade kommit upp en bit på himlen så det var hyfsat gott och varmt ute.

Solen var på vår sida och lyste på oss en stor del av dagen. Vi for över Höga Kustenbron, för vilken gång i ordnngen är oklart men det har blivit nån sorts favorit att stanna till över natten här. Bron är, som vanligt, under reparation och trafiken leddes om.

I Härnösand stannade vi till för att byta gasolflaska i en gasolautomat. Lyckosamt att det fanns en just här, det är ont om automater i norra Sverige. Automaten lag intill Willys så vi passade på att handla lite middagsmat också.

I Härnösand åkte vi förbi Hernö Gin Hotell och då slog det oss att Hernö Gin NATURLIGTVIS kommer ifrån Härnösand! Vi har nog druckit en och annan GT genom åren, men aldrig med Hernö Gin i botten. 

Vi åkte österut på mindre vägar. Tanken var att komma ifrån E4:an så fort som möjligt. Glesbygden kom på ganska snabbt och det var dessutom långt mellan geocacherna. Vi stannade i alla fall till vid en som heter "Enbär". Intill stod en skylt som pekade neråt en grusväg. Ha! Där ligger ju fabriken som tillverkar Hernö Gin! Vi svängde förstås in och kom fram en kvart innan dagens visning skulle börja. Fullträff.

Den trevlige unge mannen Hannes berättade om gintillverkningen och hur Hernö Gin startade och första flaskan var klar 2015. Det var roligt att höra. Vi var endast fyra stycken i visningen så det fanns alla möjligheter att ställa frågor. Den första destillatorn som grundaren köpte döptes till Kerstin. De två som används i dagens tillverkning heter Marit efter hans svärmor och Yvonne efter hans mamma. Gulligt! Gin från Härnö håller världsklass och har vunnit i alla "Gin VM" man ställt upp i. De "Limited Edition" man gett ut har sålt slut på premiärdagen. Det verkar som dom kan sin sak. Hernö Gin tillverkar för mycket för att få bedriva gårdsförsäljning så vi åkte tomhänta därifrån. 

En stund senare var det dags för lunchstopp. Vi stannade vid en badplats där det skulle finnas en cache (så klart!). Trots det något kyliga vädret var det ganska fullt med badande och solbadande människor på gräsmattan. Vi gick en stig ett par hundra meter därifrån upp på klipporna och utsikt över sjön Brunnesjön. Cachen var av den minsta sorten och hittades inte. Det var som att leta efter en nål i en höstack. Tillbaka till bilen och lunch.

Vi tretiden mörknade himlen snabbt och öppnade sig i ett häftigt åskoväder och skyfall. Det höll på så länge att vi hann bestämma oss för att göra tidig kväll. En camping en bit bort blev bostället för natten. Väl framme där var det torrt på marken, inte en droppe hade kommit. Det är väl det som kallas lokala skurar. 

🚐💨🌻

Söndag 18 juni 2026. Oväder och Höga Kustenbron.

Väderprognoserna varnade för mycket regn under natten, morgonen och förmiddagen. Och så rätt de fick. Vi tog ordentlig sovmorgon och hörde regnet smattra på taket. När det äntligen bedarrat passade vi på att tömma avloppstankarna och toppa upp färskvattnet. Sen var vi på rull igen.

Innan vi lämnade Rundvik för gott besökte vi brohällarna, några fiskebodar från förrförra seklet. Här kan man se hur berghällarna slipats till mjuka former. 

Sedan begav vi oss ut på E4 söder ut. Stopp för fika på en rastplats och C susade ut i skogen för att logga ett TB-hotell. Vegetationen var lite vackert udda där.

I Grundsunda gjorde vi ett stopp för att titta på hembygdsgården. Alltså inte vår hembygd utan någon annans. Det fanns en servering och vi kände för våfflor. Men när vi såg att vi fick betala även för våffeljärnet utan att ta det med oss avstod vi. 

Parkeringen låg alldeles bredvid kyrkan och kyrkogården såg märklig ut. Inget grönt, bara grus som var uppskyfflat för att markera gravarna.

Tidigt på eftermiddagen rullade vi in på dagens mål. Ställplatsen vid Höga Kustenbron. Vi hade siktet inställt på middag på restaurangen. Men först en topp(en)tur till en utsiktspunkt på berget ovanför parkeringen. Utsikten går inte att klaga på. Och geocachen som fanns här hittades också. Full pott!

Efter två veckor på rull och enbart egenlagad husbilslagad mat var vi sugna på att få äta riktig mat lagad av någon annan. Vi lider ingen nöd på husbilsmaten men det blir lätt lite enahanda. 

Restaurangen vid bron har vi nyttjat en gång tidigare och var den gången lyriska och mycket nöjda. Förväntningarna var med andra ord ganska höga. Det är dumt, fallet blir desto högre när det inte infrias. Maten var god, men kocken hade inte sin bästa dag. 

Servicen var tyvärr sämre. Ung personal som yrade runt. C blev uppläxad när han ville ha ett ölglas till sin öl i stället för vinglas. Märklig upplevelse. Nåja, vi var allt som allt nöjda. K fick sin råbiff och C njöt av löjrom. Kaffet tog vi ”hemma”, frystorkat är vi ju vana vid. 

🚐💨🌻

Lördag 27 juni 2026. Blå himmel, sol och en ren.

Idag vaknade vi upp till en blå himmel och redan på morgonkvisten var det ljummet ute. När vi tittade upp mot himlen kunde vi beskåda all den fina laven som hängde från trädgrenarna. Om det stämmer som vi fick lära oss i småskolan så betyder mycket lavar att det är ren luft. Det låter rimligt här ute i storskogen.

Grusvägar har blivit en del av vår vardag. Ibland gropiga så att hastigheten på Plåt-Tina hamnar på ungefär gångfart. 

Vi har sett både några norska och några svenska renar men det var ett par dagar sedan. Varje gång har vi varit för långsamma att få dem på bild. Så överraskningen var desto större när en ren plötsligt rusade ut på vägen, den blev nog uppskrämd av bilar på en korsande väg. Den här gången fick det bära eller brista. Ett foto smälldes av. Renen blev dokumenterad under älgskylten.

Många älvar har vi åkt över vid det här laget. Så här kan det se ut när älven är torrlagd genom ett kraftverksbygge längre uppströms.

Idag har det varit glest mellan geocacherna så vi har fåt passa på och stanna när det har getts tillfälle. Här Gammelgården i Myckelgensjö som är en samling äldre byggnader som nu fungerar som museum. Se bara på anordningen för att torka hö! Här fanns naturligtvis en geocache, C kröp in och loggade. Bredvid gömman låg ett råttlik, hu!

Det drog mot lunchdags och vi stannade (så klart) på en rastplats med tillhörande geocache. Just den här cachen hade inte loggats på fyra (!) år. Erfarenheten och logiken fick upp C på en vinglig soptunna för att kolla ett möjligt gömställe. Jodå, där satt den. 

En annan geocache som vi stannade vid heter "Oväntat" och nog var det ett oväntat möte som väntade utmed denna annars glest trafikerade väg. Sicket gäng!

Vi behövde bo anständigt en natt och hade siktet inställt på en båthamn i Rundvik, Nordmalings kommun. Det gick att sitta ute ganska länge, men sen blev det kyligare i vinden. C bloggar flitigt.

Det senaste sena blogginlägget kompenseras härmed med ett sprillans färskt.

🚐💨🌻