Så här i oroliga coronatider känns det privilegierat att kunna åka ut i Sveriges vackra natur trots allt. På lördag morgon var det riktigt frostigt och kallt ute. Vi tog det därför lugnt, åt frukost och packade sedan bilen i lugn och ro. Det var dubbel vinst med det eftersom det i början av säsongen är aningen ovant med husbilslivet. Vi får tänka till en extra gång så att vi inte glömmer något viktigt hemma.
Målet var redan givet. Så här års är det tradition att åka till Kinnekulle och möta våren. Men resan dit kan variera. Denna gången valde vi att åka "bakvägen" och inte den rakaste eller snabbaste vägen. Första stoppet blev vid Erska kyrka, strax utanför Sollebrunn. Kyrkan ligger vackert placerad uppe på en kulle. Eftersom träden runt kyrkan inte spruckit ut än gick det fint att se den sexkantiga formen. En skylt utanför berättar att kyrkan är ovanlig då predikstolen är placerad mitt i kyrkorummet. Nåväl, vi var ju inte här primärt för kyrkans skull. I närområdet fanns två geogömmor som bara låg och väntade på oss.
I Nossebro blev det ett snabbt stopp vid konditoriet för att handla varsin blåbärsbulle. Alldeles intill vaktades huset av denne lille gynnaren. Söt!
Vi hittade en skogväg utanför Järpås med ett antal geogömmor som passade bra att försöka logga. Utmed grusvägen hade en kreativ själ pyntat vägkanten med små figurer. Här är en av dem.
I Lidköping blev det ett kort stopp för en gömma. Det blåste så in i norden hela dagen så det var inte gött alls att vara ute för länge.
Ett annat mål för dagen, i alla fall för K, var att försök uppnå 9000 hittade geogömmor. Vi "brukar" försöka fira varje helt 1000-tal med en flaska ädelt bubbel. Tyvärr hade vi inte räknat med att målet skulle uppnås denna dag, så bubblet får vänta till ett annat tillfälle. Men den som väntar på nåt gott, väntar som bekant aldrig för länge...
Natten tillbringades på Kinnekulle. Vi undviker att stå med alltför många andra husbilar, så vårt boställe är ytterst hemligt. C var förberedd på att gasolen kunde ta slut. Det gjorde den också, innan vi hann och gå och lägga oss så flaskbytet gick lätt. Men vi var inte beredda på att bodelsbatteriet skulle sina. Det var helt urladdat kl 05.22, vilket innebar att fläkten och pannan slutade fungera. Och då blir det snabbt kallt i en husbil. Men långkalsonger och duntäcke räddade oss från istappar i skägget.
Denna helgen ställde vi om våra klockor till sommartid och förlorade med det en timme. Det var alldeles tomt på andra människor när vi kom till Munkängarna för en promenad bland den spirande ramslöken. Det var frostigt och kallt, men fåglarna tjoade som besatta. De är väl precis som vi lyckliga över att vi går mot en ljusare årstid.
Vi har ett mål för 2020 och det är att besöka Kinnekulle minst en gång varje månad. Och varje gång ska det här trädet fotograferas.
Check för mars. ☑️
Fram på förmiddagen invaderades kullen av människor som ville passa på att komma ut i naturen denna strålande fina söndag. Vi gjorde tvärtom, lämnade kulle och åkte i stället till Götene där vi gick en slinga i skogen med några geogömmor. Det var nog ett smart drag eftersom det var blåsigt som sjutton, men lä inne i skogen. C passade på att snacka lite med pållen Pål innan vi tackade för oss och åkte hemåt.
En skön helg med laddning av batterierna, både bodelsbatteriet och våra egna själsliga, som påminner oss om att det trots allt finns en normal värld som inte bryr sig om coronakrisen. 🚙💨
Fine bilder fra nydelige Kinnekulle. Bra at noe fortsatt er normalt. Vi kommer nok ikke dit i år......
SvaraRadera