Lördag 31 maj 2025. Långe Jan och nerlagda kalkbrott.

Vid frukostbordet: höger eller vänster? Alltså mot norr eller söder? Ja, åt vilket håll ska näsan peka när vi kommer fram till Resmo och måste svänga. Det blev vänster och därmed ner till den södra udden.

Det var trafikstockning på vägen från Kungsgården ner till udden. Vägen går genom betesmarker med fritt strövande nötboskap och får. En husbilschaufför blev skraj och vill inte mucka med den stora bruna tjuren när kreaturen parkerade sig på vägen. Det löste sig, ingen bucklig plåt, och vi kom ner till en smått kaotisk parkeringssituation. Det var nåt extra fågeljippo med påföljande stora besökarskaror.

Några fåglar såg vi inte på nära håll förutom i Naturrummet. Där fick vi lära oss en hel del om fåglarnas beteenden. Flytten fram och tillbaka mellan kontinenterna är särskilt fascinerande. K fick även tag på en bok om Ölands orkidéer. Vi har sett flera olika arter men det finns fortfarande många nya att upptäcka.

På väg norrut igen stannade vi vid en gårdsbutik för att handla lite grönt. Här läggs ingen liten kalksten för att hålla sedlarna i schack. Klart det ska vara en fågel. Den här arten tror vi är en sedelväppling. Nästan lika unik som balkansångaren.

Vi tog en gåtur till sjöarna i Degerhamns stenbrott. En virtuell geogömma lockade där. Kalkbrytningen upphörde för sex år sedan och nu ligger det inklämt mellan två naturreservat som en liten oas.

Nästa gåtur blev till Träby borg. Den är säregen såtillvida att det är tre ringar av stenmurar som är sammanbyggda. Det mesta är raserat och sten har hämtats här under århundradena. Men ändå sevärt.

Döm om vår förvåning när vi närmade oss Möckelmossen. Endast en husbil på parkeringen. Naturligtvis svängde vi in och knep en plats. Sedan fylldes det på. Nu nattar vi bland fyra andra plåtisar efter att ha promenerat ut till sjön som givit parkering och faciliteter sitt namn.

🚐💨🌻