Dagens första etappmål var Lindholm Høje i norra delen av Aalborg. Vår kära bil-GPS Klara tar ibland lite underliga vägar. I stället för den snabba Limfjordstunneln ledde hon oss rakt genom staden och över Limfjordsbroen. Och kan man tänka sig, fanns det inte en liten udda geogömma där! En webcam cache. Det betyder att man skall gå ut på bron och låta en webcam ta en bild, vilken man sedan använder som bevis på sin närvaro. K satt med telefonen i högsta hugg och fångade Plåt-Tina på bron. Nu hoppas vi att bilden blir godkänd.
Lindholm Høje är ett jättestort gravfält med mängder av skeppssättningar och stenringar. Vi gick runt och blev historiskt bevandrade av alla infotavlor.
Färden fortsatte västerut och vid Blokhus körde vi ut på stranden. Lite märkligt att köra där, inga filer eller körriktningar gäller. Man får kolla åt sidorna och backspeglarna lika mycket som framåt. Ett stopp för fika gjordes innan vi körde upp på säker mark lite norrut. Vi firade nationaldagen med varsin dansk jordgubbsbakelse. Mer än halva slank ner i magen när vi kom på att ett fotobevis kunde vara på sin plats. 😋
Vi kikade på den nedlagda fyren vid Rubjerg.
Fyren var i drift till 1968 då sanddynen var så hög att den skymde fyren.
Sanddynen förflyttar sig hela tiden och kryper mot öster. Hit räknar man med att den skall ha nått om drygt trettio år.
Sista biten från parkeringen är det bara sand, inget annat.
Framme vid fyren ligger rester av de hus som omgav fyren. De har rivits sedan de blev för skadade av sandtrycket.
Det blåste rejält och högst uppe i fyrtornet var det svårt att få styr på frisyren.
Havet tar obönhörligt till sig av strandlinjen. Klitkanten kryper allt närmare fyrtornet och man räknar med att det ska ha rasat inom två till fem år. Det kan alltså inte dröja länge innan det blir tillträdesförbud till fyren.
C som har agrara gener i sig försökte fratanisera utan framgång. K undrade vilken som var den största fårskallen.
Mårups kyrka ett stenkast norr om fyren har redan skattat åt förgängelsen. Den plockades ner för att återuppbyggas på ett säkrare ställe. Tyvärr gick planerna om intet. Men havet gnager så sakteliga på kyrkogården och om några år är allt borta. Ankaret kommer från den engelska fregatten Crescent som kom från England på väg mot Göteborg. Man medförde manskap och förnödenheter till den engelska östersjöflottan som låg vinterupplagd i Göteborg. Skeppet förliste här 1808. Av omkring 288 i besättningen omkom 226 varav 33 begravdes vid kyrkan. Deras gravar har redan rasat ner i havet.
Vennebjerg mølle som visserligen är nedlagd men visas med snurrande vingar emellanåt.
Från kvarnen är det inte så långt till Hjørring där vi övernattar på en halvusel camping. Värden skörtade upp oss och K fick duscha kallt. Nu regnar det och åskar ordentligt. Som så många andra liknade kvällar är vi tacksamma att vi inte tältar! 🚙💨
