Tisdag 2 juli 2024. Konst(igt) på Åland.

Vaknar till strålande fint väder med blå himmel och en lagom värmande sol. Vi förvånas och fascineras av att vi ser så få turister här på Åland. En och annan finsk husbil och en och annan cykelturist, men annars är vi relativt ensamma på vägarna. Nu är vi inte så ledsna för det. De flesta turister som åker till Åland häckar troligen på de få badorterna nära Mariehamn.

Denna dag har vi siktet inställt på Vårdö och Sandö för en del geocaching. Eftersom vi inte har cyklarna med oss på den här resan får vi planera så att vi i alla fall kan få några lämpliga promenadstråk om dagarna. I dag parkerar vi vid Vårdö kyrka och måste förstås fota den fina kyrkogårdsmuren.

Vi hamnar i ett område där en geocachare som kallar sig "bussbosse" har lagt ut en mängd gömmor. Här är ett exempel på bussbosses finurlighet och kreativitet. Bussbosse behövde nog vara rätt tjenis med kyrkogårdsförvaltningen för att få göra våld på kyrkans egendom på det här sättet. 

Vid Vårdö skola satt denna nyckelpiga och solade sig på en staketstolpe. Håller i alla väder.

Här har bussbosse varit i farten igen. Osynligt för den som inte letar en geocache. Snyggt!

Områdets brevlådor skyddas för väder och vind av ett något annorlunda regnskydd. Så fint.

Kreativiteten på Vårdö verkar inte ha några gränser. Traktens pippifåglar kan här bosätta sig i en holk gjord av vinkorkar. 

Bussbosse är nog en filur som ofta tänker utanför boxen. I en busskur hittade vi denna skylten i jakten på en geogömma. Om en tittar noga syns en liten ruta längst ner. Under står "skriv tydligt!" På baksidan av skylten satt loggremsorna. Sånt här förgyller en geocachares dagar.

Varför inte måla en sten som en glad gubbe med en åländsk flagga och placera den på ett brunnslock? Helt naturligt.

Här är Ålands skolmuseum.

Vi hade lite chattkontakt med bussbosse under förmiddagen och fick på det sättet ett tips att fika vid Seffers hembygdsgård. Innan kaffet fick vi husets historia berättad för oss av en äkta Vårdöbo som kunde allt om huset och bygden.

Sedan vankades det äkta ålandspannkaka med sviskonkräm och vispad grädde. Pannkakan var denna gången gjord på mannagryn, men kan också göras på risgryn. Viktigt att veta, enligt pannkakebagerskan. Denna varianten var verkligen görgod!

I närheten fanns, så klart, en geogömma. Den hittades snabbt och lätt nu när vi var mätta och nöjda.

Ett par andra geogömmor tog oss till vägs ände. En slutade vid ett färjeläge och den andra efter en riktigt smal och slingrig väg vid ett ställe man inte tror att det finns. En vik med några hus, sjöbodar och en brygga. Allt harmoniskt vackert. Vägsnutten med gräs var ännu smalare så den gick vi sista biten.

Det är inte alltid helt givet hur rutten kommer att gå när en håller på med geocaching. Ibland måste en åka lite fram och tillbaka för att lösa uppgiften. Det irrandet ledde denna gången till att vi hamnade på Kallas Skärgårds restaurang. Precis som vid fikat tidigare i förmiddags knorrade magarna lagom mycket för att vi skulle knalla in och beställa mat. Det blev finsk grillad biff. Åh så gott!

🚐💨🌻

Måndag 1 juli 2024. Åländska Skansen och gammalt fort.

I morse när vi vaknade hade regnet i stort sett upphört. Men vi kunde konstatera att det var skönt att regnet hade ett stort hav att rinna ner i, det har regnat kopiösa mängder i natt. 

Vid frukosten såg vi att det kom några personer som satte upp koner och rep på gräsmattan intill badstranden. Strax innan tio började bilarna strömma in och parkeringen där vi stod fylldes snabbt och vi insåg att det fanns en risk att vi skulle bli instängda. Ut från bilarna vällde pojkar och flickor, troligen var det dags för sommarlovsaktivitet. Vi packade snabbt ihop oss och lämnade platsen. Den finländska husbilen vi hade som granne i natt gjorde samma sak och hade större problem att trixa sig ut från parkeringen. Vi var nöjda med vår lilla plåtis och körde lätt som en plätt vidare. 

Första stoppet för dagen var Kvarnbo där vi stannade för att hitta dagens multi, en sorts geocache. Den var lite klurig och det tog oss en stund att hitta det avslutande steget och få logga gömman. På vägen dit såg vi detta fordon. Det är en gåta hur en dubbeldäckare från London hamnar här av alla ställen, mitt ute på den åländska landsbygden. Och med åländska registreringsplåtar dessutom. Bara att släppa handbromsen och dra iväg.

Kvarnbo kyrka var öppen och vi gick in för att ta en titt. Kantorn övade på den stora orgeln och en ung gosse satt vid ett bord och var mest blyg. Hans uppgift var nog att ta betalt för de broschyrer om kyrkan som fanns att köpa. Vi avstod köp.

På vägen såg vi en geocache som heter POTATIS. När vi kom närmare såg vi förklaringen. Här ligger en outletbutik som säljer chips. Orkla är storägare och det borde räcka för att vi ska avhålla oss. Idag räckte det inte utan vi gick in och köpte ett par påsar. Bara för att undersöka kvaliteten, inget annat. K poserade vid Herr Potatis men föredrar annars Signal The Frog.

Ett stenkast från Kastelholms slott ligger Friluftsmuseum Jan Karlsgården. Ett Skansen med hus flyttade hit från olika platser på Åland. Mitt i parken tronade den åländska midsommarstången som ser helt annorlunda ut än vi är vana vid. 

Tänk att vi skulle behöva åka till Åland för att få se krollisar (krollilja) i större mängd. Annars har vi varit på Kinnekulle där de också finns. De blommade för fullt. Vackert.

Sedan Finland och Åland tillfallit Ryssland vid freden i Fredrikshann 1809 befäste man Bomarsund som imperiets västra utpost. Planerna var enorma och färdigställdes bara till en del. Slutpunkten kom i och med Krimkriget när en engelsk/fransk flotta seglade in och besegrade fästningen. Anfallarna sprängde sedan fästningen och ruinerna ger en vink om proportionerna på den forna fästningen.

Den sista bilden är en datorsimulering av huvudfästningen. Det är bara en bråkdel av det tänkta fästningskomplexet.

På Åland har de väldigt fina busskurer, en del av dem har utrustats med goa sittkuddar. Gott att ha om bussen skulle bli sen. 

Inte så vanligt att det står en blomma på bordet vid en rastplats. Och med duk under, det måste väl ändå tyda på att ålänningar och besökare på Åland är ärliga och schyssta personer som inte sabbar.

Kvällens ställplats är på Gersholmsören, en liten holme mellan Trötö och Vårdö, en bit ut på det åländska fasta landet. Bättre utsikt får vi leta efter. C skakar ur skorna efter dagens strapatser i skog och mark. 

🚐💨🌻