Vi fortsätter i sakta mak västerut. Det bjuds inte på några större sensationer utan vi stannar ibland för att hitta en cache, njuta av utsikten eller luncha och fika.
Ekonomiskt betyder husbilslivet endast utgifter, alltid är det något som ska betalas eller köpas till. Rent praktiskt i vardagen finns en annan balansräkning där debet och kredit handlar om VVS. Bilen har en färskvattentank vars innehåll till mestadels hamnar i gråvattentanken eller toakassetten. Mellanskillnaden har till största delen hamnat i våra magar eller hällts ut som potatisvatten i närmaste plantering. Alltså måste bilens servicepersonal (vi själva) ordna med att tömma och fylla. Vi passar på när tillfälle ges att göra alla dessa saker. Idag behövde toan tömmas och då åkte även gråvattnet ut. Och så toppade vi upp färskvattnet samtidigt. På rätt många platser finns serviceanläggningar för detta. Här i Torrelavega fanns även möjlighet att övernatta.
I Reocín letade vi förgäves efter en geogömma. DNF på fackspråk (Did Not Find).
Dom här stackars pållarna hade en bjällra runt halsen. Kan inte vara kul att behöva lyssna på plinkeplonket hela tiden. Rena tortyren, vi hade gärna befriat dem från otyget.
Efter hästarna kom vi strax fram till Mirador de La Corneja, en utsiktsplats. Tyvärr har det varit ganska disigt under hela dagen vilket påverkar sikten ut över havet.
Precis som inlägget publicerades började det att knassla på taket. En fågel gillade vår bil bäst och återkom sedan den jagats i väg. Efter lite tydligare budskap flög den en bit och satte sig att tjura. Hoppas den håller sig där. Fortsättning följer...
🚐💨🌻
Titta, en skarv! Antagligen samma sort som finns i rätt stora mängder i delar av Sverige också. De kan ha ihjäl alla träd på en liten ö på några år genom att helt enkelt skita ihjäl dem.
SvaraRaderaUtgifter ja, men det gir mange fantastiske opplevelser i retur.
SvaraRaderaEn husbilspeng = tusen vanliga kronor.
Takk for oppdatering.