Visar inlägg med etikett Arvika. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Arvika. Visa alla inlägg

söndag 2 augusti 2020

Söndag 2 augusti 2020. Linneväveri och konstmuseum.

Från Billingsfors grusplan styrde vi kosan mot vackrare nejder. Klässbols linneväveri hägrade med många intressanta textilprodukter. För att få något så när hyggliga vägar körde vi via Åmål.





En rastplats ligger vid sjön Svärdlång strax utanför Skåpafors. Bra bensträckare och vacker utsikt. Där fanns även en timmertipplats troligen för brukets virke.





Ja det var väl tur att denna gamla källa återupptäcktes, rensades och finns nu till beskådande.





Efter besöket på väveriet for vi ned till Klässbols hamn. Sjön Glafsfjorden är hyggligt stor med Arvika vid dess strand. Segelbara Säffle kanal från Vänern leder hit upp.





I Arvika ligger Rackstadmuseet. Här visas konst från Rackstadskolonin, en grupp som var verksam runt förra sekelskiftet. Det finns även en modern utställning.







Den moderna och ibland lite oförståeliga konsten. Lastpallen med reklamtidningar, skulle man ta ett ex eller tillhörde den utställningen? Eller var det konsten att högen försvann? Vi rörde ingenting.



Tidigt cosplay. Tänk att man kunde samla tre världsberömda spågummor på samma gång.







Oppstuhage ligger ett stenkast från museet. Ritad av en av konstnärerna, Christian Eriksson. Bostad och ateljé i ett. Huset kom sedan att hyras av fler medlemmar i kolonin.



Nu har vi kommit in i dom riktiga tassemarkerna och vad som helst kan dyka upp på vägen.



Fryksände kyrka i Torsby.





Vi försöker hitta en geocache i alla Sveriges kommuner. Därför blev det lite kringelikrokvägar genom norra Värmland. Men vi fick loggat i de tre sista. Torsby, Hagfors och Munkfors.





Munkfors kommun är märkligt nog väldigt litet till ytan så som det ligger inklämt bland större dito. Men vi fann en gömma i alla fall!  🚐💨


måndag 29 april 2019

Måndag 29 april 2019. Värmländsk obygd.





På morgonen körde vi norr utefter Lelångs västra sida. Här är glesbygd med åldrande befolkning. Inga studsmattor utanför husen utan det är mest rullatorer. Och torrdass. 



John Brynteson född 1871 från Ärtemark, där vi passerade, var bygdens son. Han utvandrade till Amerika och på kringekroksvägar hamnade han sedan i Alaska. Tillsammans med två andra svenskar gjorde han ett av världshistoriens största guldfynd 1898. De kallades ”the three lucky swedes” och grundade staden Nome. Till hundraårsminnet av fyndet restes en staty över honom däri. Med dollar på fickan återvände han till sin hembygd och gick ur tiden 1959.







Utefter den ögonbedövande vackra vägen ligger några kyrkor vackert belägna. Så varför inte stanna vid en och ta förmiddagsfikat? Sagt och gjort, här kokas det kaffe i Torreskog.







Trankils kyrka ligger lika vackert vid Lelång.



Det har nyss varit Påsk. Och häxorna har farit i strid ström till Blåkulla. Här är en som fick fel på kvasten och störtade i dikeskanten. Inte ens low-tec är alltid tillförlitligt.







Dalslands kanal sträcker sig långt in i landet från Köpmannebro. Här har vi kommit till Lennartsfors och här slussar man sig upp till Foxen som är en del av Stora Le. Man kan alltså svänga söderut och komma till Ed.







Själva svängde vi mot Arvika. Mest för att få fika på det anrika Café City. Det andades fyrti- femtiotal och friade inte till gästerna som dagens hippa ställen gör.



Elis Eriksson 1856-1936. Även kallad Elis i Tasere, en rapptungad Jössehäring som det går många historier om.



Tina har saknat ett kladdblock och vi hittade ett lämpligt i en återbruksäffär/verkstad. Mjölkpaket kan användas till mycket.



En bit utanför Arvika ligger Klässbol med sitt linneväveri. Fina tyger och fina produkter. Vi inleddes i frestelse men motstod den.







Vi hittade nattläger i ortens småbåtshamn. Inte speciellt annonserat men vi fick tips från lokalbefolkningen. Några spanare kom ned för att kolla vilka vi var. Den sociala kontrollen är god här.







En liten promenad från hamnen och så var vi framme vid festplatsen. Inte på deken som så ofta med dessa ställen. Nej här var det välordnat och redo för lets dance. Tänd de nakna glödlamporna, in med ett danzband och publik. Fram med långtradarsprit från Tyskland. Sen kan ny vänskap spira och gammal brytas. Och så några drängfulla som bara kan slåss. Sverige är fantastiskt!



Solen går ner över Glafsfjorden och Tinas invånare knoppar in. 🚙💨