Fre-lördag 1-2 juli 2022. Kort förflyttning inom landet för cykeltur i dagarna två.

Vi lämnade Meppel och körde mot sydost. Det gröna jordbrukslandskapet är vackert för ögat. Vi hade siktat in oss på en liten ort, Lemelerveld, mitt ute i ingenting.

På vägen dit besökte vi ett TB-hotell. Inga fåglar inuti men nedanför gick det ett gäng rashöns i trädgården och skrockade åt oss när vi inte tog oss in i hotellet med en gång.









Vi tog in på en camping vid en bondgård. Man hade väl ordnat med glamping och äventyrsaktiviteter för de mindre.







I dagarna två har vi cyklat och geocachat runt Lemelerveld. Det är en geoart som ska se ut som Baba, en för oss totalt okänd figur men är maskot på äventyrslandet i Hellendoorn. Serien bestod av 80 gömmor och en stor eloge ges till CO för en väldigt välordnad och välunderhållen trail. Och vi fick se allehanda djur som förstenade får och storkar.

Lämligt nog ligger det några vattenhål mitt i byn så vi kunde få lite förfriskningar båda dagarna. Här kalasar vi på en bricka kallskuret och ost.



Snitsig bro i en kanalkorsning.





Tillbaka till campingen blev det lite after-bike.





På lördagen slutförde vi slingan. Nederländerna är exemplariskt välordnat för cyklister, oftast separerat från biltrafiken och väl skyltat i alla korsningar. Och det kan behövas för under lördagen såg vi mängder med cyklister, en riktig folkrörelse. Men det är bara vi som har hjälmar. På de inhhemska är det bara de på racercyklar och någon enstaka mer. Den absoluta majoriteten är huvudlösa som saknar hjälm på knoppen. Det skär i hjärtat när vi ser små barn och till och med bebisar som åker utan hjälm.





Även på lördagen blev det en sväng in i byn för att få något i krävan. Vi provade en nederländsk specialitet - bitterballen. Friterade bollar med något simmigt innehåll. Smakade sådär, kul att ha provat men inget som kommer att beställas igen.

Så här ser Baba ut som geoart.

Kvällen är ljummen och vi sitter ute så länge det går. 🚐💨🌻

Torsdag 30 juni 2022. Kanaler kors och tvärs.

Vi fortsätter vår resa genom Nederländerna. På torsdagen blev det en ganska kort förflyttning till den nya övernattningsplatsen. Vi vaknade till klarblå himmel och gassande sol.

Från bondgården strax söder om Groningen var det ungefär tio mil till Meppel.

Vi gjorde ett lite längre stopp i Sappemeer för att cykla runt i staden. Vi avverkade naturligtvis ett par ALC under tiden. Ett stopp var vid ett kanalmuseum. Frågan i cachen gällde vad de upphöjda broarna heter. Här hade vi ingen skylt eller annat att söka information från. Ett par herrar på andra sidan kanalen som pysslade i museet tillfrågades. Trots att de var från orten fick inte deras svar OK i cachen. Men K var påhittig och använde sig av sina nederländskkunskaper och bytte några bokstäver och vips blev det rätt.



Sedan for vi raskt till Meppel för att vara säkra på att få plats på ställplatsen. Vi cyklade runt i staden och insöp atmosfären. Varje stad med självaktning har sitt namn i stora artistiska bokstäver.



Vid en snabb blick på kartan ser Meppel ut att ligga i inlandet. Så är det också men staden är som nästan alla andra förbunden med större vatten via kanaler.





Detta var dagens höjdarcache. Först hittade vi ingenting. Hinten sade att det var lågt vi skulle leta. C fann ett vattenfyllt rör i kajkanten. Det såg ut som ett sugrör som stack upp lite. Det visade sig vara en bit fiskespö med lina och i änden på den en magnet med nyckel. Vi trodde det var ett smart sätt att gömma nyckeln till sin båt. Alltså inte cachen. Efter en stund såg vi ett skåp med geologga på en vägg, och då gick det upp ett ljus. Och se, nyckeln passade perfekt. Här skulle vi vilja dela ut många fler favoritpoäng än möjligt. 



Det är många som bor i sina båtar utmed kajerna.



Hög temperatur och luftfuktighet gjorde att vi sökte oss till ett vattenhål för svalka och återställa vätskebalansen.



Parkeringsplats.





Jodensteeg var den kortaste vägen mellan de judiska kvarteren och synagogan före andra världskriget. Det är också den smalaste gränden i Nederländerna.



Vi besökte Wilhelminaparken och omedelbart kom det hungriga fjäderfän som strax besviket troppade av.

Vi övernattar på Camperplaats Meppel. Alldeles utmed en kanal. Mest gula regskyltar och av de utländska är vi nog den mest exotiska.

Vi var lite oroliga om vi skulle bli insläppta. Vi har varit här en gång tidigare och kom då ganska sent och när vi skulle åka dagen efter fanns inte hamnkaptenen att få tag på. Så det blev en sorts springnota, men det är nog preskriberat nu.







Vi fick se en vad vi tror nybörjarkurs i rodd lägga ut. Strax därefter började åskregnet så de blöta stackarna var snabbt tillbaka.

🚙💨🌻