Torsdag 13 juni. Mot norr - tredje försöket att nå Treriksröset.

Flytten är avklarad och nycklar till hus och lägenhet har bytt ägare. Bit för bit börjar vi bo in oss i vår nya bostad. Och nu är det dags att lämna hemmet för några veckor på resande fot med Plåt-Tina. Planen är att åka norrut. Om allt går vägen kan vi förhoppningsvis komma ända upp till Treriksröset. Men bäst att inte ta något för givet. För tre år sedan kom vi (ända) till Åmål innan resan tog slut för den gången. Förra året hann vi endast till planeringsstadiet och resan fick ställas in innan den ens påbörjades.

Att bo i lägenhet innebär lite nya utmaningar för en husbilsåkare. Till exempel är det inte självklart att tanka vatten hur som helst. Vi kan tanka hemma, men då krävs det långa vattenslangar. Bra då att vi denna gången passerade Skara, kommunen som gratis erbjuder husbilsåkare att både tömma och fylla sina tankar. Sagt och gjort. Vi tömde Plåt-Tina på allt färskvatten och tankade fullt med friskt vatten. Det tog 17 minuter! Inget högtryck i den stan. 

Det gäller att ha koll på locket till vattentanken, ett enkelt knep är att låta nyckeln sitta i. Då åker en i alla fall inte ifrån locket.

Vi stannade till vid Hassle kyrka, alldeles efter att vi svängt av från E20 ut på väg 26, för en snabb fikapaus. Sedan fortsatte vi norrut och svängde av i Sjötorp för att titta till slussen och se om det stod några husbilar på ställplatsen där. Rött ljus för oss vid slussen.

Det var väldigt lugnt i bassängen. Kanalbåten Bellevue låg vid kaj.

Kvällen och natten tillbringar vi tillsammans med ett gäng andra husbilar vid en badplats i utkanterna av Karlskoga. Grannarna ser ut att komma både från Sverige, Tyskland, Nederländerna med flera länder. Regnet som följt oss nästan hela vägen har gett upp och nu har vi till och med fått se solen några stunder. Temperaturen är blygsamma 14 grader. Gött att äntligen vara på väg! 

🚐💨🌻

Fre-måndag 31 maj-3 juni 2024. Kusinträff med tillhörande irrfärder.

Fredagen avslutade husägarkapitlet för vår del när vi kl 14.00 hos mäklaren lämnade över nycklarna till nya lyckliga ägare. Efter 26 år i hus med trädgård bor vi nu i lägenhet med balkong.

Vi hade laddat Plåt-Tina redan på förmiddagen så vi åkte snabbt hem till lägenheten och lastade in det sista och gav oss iväg mot helgens kusinträff. Delmålet för dagen var Kinnekulle.

När husförsäljningen med flytt äntligen var klar kände vi oss lättade och hade förberett lite för firande. Kalixlöjrom på brynt surdegsbröd. Med tillhörande champagne.

Vid niotiden tog vi en promenad ut på Österplana hed. Det är en speciell natur med många intressanta växter, bland annat orkidén Sankte pers nycklar. Över allt vakar kyrkan som står öde och väntar på en ny ägare.

På lördagsmorgonen hade K stämt träff med en gammal arbetskamrat vid Oljekoken i Gössäter. det var ett kärt återseende. Oljekoken är de sorgliga ruinerna över ett havererat industriprojekt för drygt hundra år sedan. Meningen var att utvinna olja ur Kinnekulles skifferlager. Utan överdrift kan en påstå att det gick åt pipsvängen med hela projektet.

Vi fortsatte norrut och gjorde ett stopp i Gullspång för fika. Här finns även starten på dressincyklingen till Degerfors. Det är en snutt av Nora Bergslags Järnväg som inte har rivits upp och används som dressinbana genom skogarna.

 

Väl framme hos kusin U bjöds vi på trevligt sällskap med andra kusiner och god mat.

Plötsligt kom en uggla med en sork i munnen och satte sig i ett träd tio meter bort. Vi hann få några bilder innan den med majestätiska vingslag flög vidare. Vem blir inte ödmjuk inför den blicken?

Kusinerna U och C i samspråk.

På söndagen for alla deltagare vidare, så även vi. Någonstans måste vi övernatta och vi hittade en badplats strax utanför Gårdsjö. Så här i försäsong var vi ensamma sånär som på den obligatoriska tyskbilen, som självklart hade snott den bästa platsen.

Hemresan fortsatte över slätterna ner mot Skövde. Utanför Tidan finns det en för landet unik bro över ån med samma namn. Unikumet för Sverige är att en ordinär träbro har en "lada" över sig som väderskydd. Denna typ av byggnad är vanlig i USA och finns även i Schweiz och Tyskland.

Ett stenkast bort stod Grims runsten. Sen var det raka vägen hem med stopp i Skara för att tömma gråvatten och toa. Dagen efter var det dags för Plåt-Tina att få den årliga servicen. 🚐💨🌻

Lör-söndag 25-26 maj 2024. Ramslök, guckusko och ett gäng medeltidskyrkor.

Ljuset i tunneln kan skönjas när flytten från hus till lägenhet snart är helt klar, bara en del småfix kvar innan nycklarna överlämnas till nästa ägare om några dagar. När det samtidigt stod klart att Kinnekulle just nu blommar som bäst och mest tog vi oss ett par dagar ledigt och åkte dit.

Plåt-Tina som har stått parkerad sedan vi kom hem från påskturen var angelägen att komma iväg och spottade igång utan knot. Vi struntade i stora och fina motorvägen och valde i stället småvägarna via Jonslund och Naum fram till Vara för det första stoppet. Vi behövde mat.

Av en ren slump slingrade vi oss igenom alla avstängningar och vägbyggen i centrala Vara och fick köpt oss varsin räkmacka. Ingen tid att förlora utan vi stannade vid första bästa kyrka som denna gången var Skarstad kyrka. Där njöt vi av Conditori Nordpolens godaste räkmackor som sen lunch. 

Mätta och belåtna styrde vi sen mot Kinnekulle och fortfarande på mindre vägar. Det är den vackraste tiden på året och då gäller det att njuta av varje sekund när det går. 

Det har kommit en ny virtuell geocache där kravet för att få logga är att en har besökt Husaby kyrka och minst fyra medeltida kyrkor till. En bild på kyrka och person ska bifogas som bevis. Vi satsade på bland annat Västerplana kyrka, som delvis är från 1100-talet. Det passade bra att tända ljus för våra nära och kära som inte längre finns med oss i detta livet. 

Sedan vi gjort våra cachingplikter i Västerplana och Medelplana styrde vi mot måstestället så här års -  Munkängarna i Råbäck. Sist vi var här för tre veckor sedan var ramslöken bara gröna blad och någon enstaka knopp i vardande. Nu var det ett vitt hav med blommor och stark lökdoft. Och detta varar bara någon vecka innan allt är visset och förött.

När vi strövat färdigt i vinterlandskapet fortsatte vi till nästa lokal med rara blommor. Vid Hjelmsäter växer Guckusko i ett begränsat område. Cypripedium calceolus är det latinska namnet. Som bonus blommade även akleja och någon fin näva.

När kvällen kom drog vi oss till parkeringen för naturreservatet Österplana hed och vall för övernattning. Här har vi varit i stort sett ensamma alla gånger. Denna kväll var det ytterligare tre husbilar som stannade för natten. Vi börjar bli lite oroliga att det kommer bli fullt här och i förlängningen förbud mot nattparkering. Hoppas att alla sköter sig så att denna fina plats finns tillgänglig även i fortsättningen.

Äntligen unnade vi oss sill och svenska färskputäter till middag. Säsongens första och förhoppningsvis inte den sista med denna delikatess. Vi var övervakade av Österplana kyrkas spira när vi stod på parkeringen.

På söndagsmorgonen tog vi oss till Husaby och åt grötfrukost vid kyrkoparkeringen. Sedan tog vi oss an de resterande kyrkorna i den virtuella cachen vi började på dagen innan. Husaby var det första biskopssätet i det område som nu kallas Sverige. Sammantaget besökte vi, förutom Husaby kyrka, även Västerplana, Medelplana, Kestad, Fullösa, Kinne-Vedum och Götene kyrkor. Samtliga var öppna för besökare och vi passade förstås på. 

Hemfärden gick sedan på mindre vägar och vi lyckades kryssa oss mellan regnskurarna. Det var först när vi kommit hem och lastat ur Plåt-Tina som det brakade loss ordentligt med blixt och dunder och rejält med regn. Underbart med en försommartur som denna och alla batterier har laddats, våra och Plåt-Tinas. Vi fick också testat den nyinstallerade MaxxFan, och den fungerade perfekt! 🚐💨🌻