Fre-måndag 31 maj-3 juni 2024. Kusinträff med tillhörande irrfärder.

Fredagen avslutade husägarkapitlet för vår del när vi kl 14.00 hos mäklaren lämnade över nycklarna till nya lyckliga ägare. Efter 26 år i hus med trädgård bor vi nu i lägenhet med balkong.

Vi hade laddat Plåt-Tina redan på förmiddagen så vi åkte snabbt hem till lägenheten och lastade in det sista och gav oss iväg mot helgens kusinträff. Delmålet för dagen var Kinnekulle.

När husförsäljningen med flytt äntligen var klar kände vi oss lättade och hade förberett lite för firande. Kalixlöjrom på brynt surdegsbröd. Med tillhörande champagne.

Vid niotiden tog vi en promenad ut på Österplana hed. Det är en speciell natur med många intressanta växter, bland annat orkidén Sankte pers nycklar. Över allt vakar kyrkan som står öde och väntar på en ny ägare.

På lördagsmorgonen hade K stämt träff med en gammal arbetskamrat vid Oljekoken i Gössäter. det var ett kärt återseende. Oljekoken är de sorgliga ruinerna över ett havererat industriprojekt för drygt hundra år sedan. Meningen var att utvinna olja ur Kinnekulles skifferlager. Utan överdrift kan en påstå att det gick åt pipsvängen med hela projektet.

Vi fortsatte norrut och gjorde ett stopp i Gullspång för fika. Här finns även starten på dressincyklingen till Degerfors. Det är en snutt av Nora Bergslags Järnväg som inte har rivits upp och används som dressinbana genom skogarna.

 

Väl framme hos kusin U bjöds vi på trevligt sällskap med andra kusiner och god mat.

Plötsligt kom en uggla med en sork i munnen och satte sig i ett träd tio meter bort. Vi hann få några bilder innan den med majestätiska vingslag flög vidare. Vem blir inte ödmjuk inför den blicken?

Kusinerna U och C i samspråk.

På söndagen for alla deltagare vidare, så även vi. Någonstans måste vi övernatta och vi hittade en badplats strax utanför Gårdsjö. Så här i försäsong var vi ensamma sånär som på den obligatoriska tyskbilen, som självklart hade snott den bästa platsen.

Hemresan fortsatte över slätterna ner mot Skövde. Utanför Tidan finns det en för landet unik bro över ån med samma namn. Unikumet för Sverige är att en ordinär träbro har en "lada" över sig som väderskydd. Denna typ av byggnad är vanlig i USA och finns även i Schweiz och Tyskland.

Ett stenkast bort stod Grims runsten. Sen var det raka vägen hem med stopp i Skara för att tömma gråvatten och toa. Dagen efter var det dags för Plåt-Tina att få den årliga servicen. 🚐💨🌻