Från Campillos till Antequera är det ungefär tre mil. Det går rätt fort om man har bråttom. Men det har inte vi. Det blev en omväg på dubbla sträckan. Vi körde söder ut genom ett otroligt vackert och dramatiskt landskap. Höga berg och djupa dalar. Och vattenkraftsdammar med kraftverk på flera ställen. Allt ligger i ett naturvårdsområde och besökstrycket är stort. Största attraktionen är Caminito del Rey. En vandringsled i en djup kanjon. Det gäller att boka biljetter i god tid, efterfrågan är stor.
Vi passade på att geocacha lite under vägen. Var är C i den översta bilden?
Som vanligt i bloggen, klicka på bilden för att få den större.
Landskapet är dramatiskt och domineras av höga berg och kraftverksdammar. Vägarna är slingriga och det är bara uppför eller utför som gäller. Vi fick köra genom en liten by med smala gator och ett tag var vi aningen skraja att vi inte skulle komma igenom. En plåtis är nätt men ibland är det trångt som rackarn. En snäll ung spanjor visade hur vi skulle köra för att komma igenom utan skrapmärken.
I El Chorro slutar vandringen på Caminito del Rey. Det tar cirka tre till fyra timmar att gå den enkelriktade leden från norr till söder. Sedan tar man bussen tillbaka till starten. Från början var det en arbetsled för kraftverkens personal men den har nu blivit restaurerad och mycket säkrare att gå. Svindelkänsla ingår i entrébiljetten. Den här leden fick vi nys om alldeles för sent, biljetterna var slutsålda, men det är frestande att återvända för att gå den svindlande leden.
Det är februari och växtligheten börjar blomma så smått. Inte bara mandelträden med sina rosa eller vita blommor utan även stora rosmarinbuskar blommar med små, blå blommor. Det kan vi bara drömma om hemma i Sverige.
Väl framme i Antequera parkerade vi centralt i staden och upptäckte att det fanns en tvättomat runt hörnet. Då gäller det att passa på. Söndag kväll och spanjorerna gör annat är tvättar, helt tomt i lokalen.
🚐💨🌻
Nu äntligen kom jag in - wow vilka vackra bilder 😍 och visst hittade jag C 🤗
SvaraRadera