Ons-torsdag 17-18 juni 2026. Sommaren har kommit till Västmanland.

Onsdag morgon och vi vaknade upp till en glad sol på en klar och blå himmel. Kunde det vara så att regnet dragit förbi för den här gången? Vi hoppas och håller på tummen.

Färden riktades mot norr på små vägar. De stora försöker vi undvika så gott det går. Just den här årstiden är det en ren njutning att få åka på slingrande vägar med dikeskanterna överfulla med midsommarblomster, smörblommor, vildrosor, klöver och mycket annat. Ibland stannar vi till för att logga en och annan geocache. Då kan det hända att man kommer i närkontakt med andra, mindre rara, växter. Som tistlar eller brännässlor. Här en runsten som stod lite undanskymd bakom några buskar. Men en geocache hängde där så snällt.

En bit norr om Fellingsbro i Solbo i Lindesbergs kommun fastnade ögonen på en plats på geocachingkartan. Där fanns flera olika typer av geocaching. Det måste finnas en anledning tänkte vi och svängde av vägen. Det visade sig vara en buddhistisk retreat- och kursgård med en stupa. Just denna stupa är den första i Skandinavien och invigdes 1988 av Dalai Lama. 

Stupan symboliserar Buddhas upplysta sinne,  uppvaknandet av medkänsla och visdom som anses vara människans och världsalltets verkliga natur. Inne i stupan finns ett bönehjul som man kan sätta i rörelse. Inne i hjulet finns över 350 miljoner mantra (böneramsor) som med varje varv ska sprida frid och lycka över världen.

Utanför stupan stod denna relik från en svunnen tid. Vi som är lite till åren får något nostalgiskt i blicken när vi tänker tillbaka på alla de gånger vi åkt karusell i lekparken när vi var små. Den här hade inte varit använd på många, många år.

På platsen för stupan fanns det sex olika geocachetyper som alla krävde tankeverksamhet, en del matematik och även en del sunt förnuft. Vi löste alla problemen som uppstått och fick förflytta oss en del meter för att kunna logga cacherna. Den snyggaste är nog denna som föreställde en miniatyr av stupan.

I de trakter där vi nu rört oss var det ett obarmhärtigt ingenmansland av ställplatser, campingar eller fricampingställen. Vi hörde oss för med en geocachingkompis i trakten som gav oss några goda råd. Det slutade med att vi ställde oss på en lugn kyrkoparkering utanför Karmansbo.

En av oss var lite opasslig i magen under natten. Den tänkta cykelturen på den nedlagda banvallen mellan Karmansbo och Riddarhyttan fick ställas in. I stället fick vi se till att ha en bekvämlighetsinrättning på nära håll under dagen. Plåt-Tina alltså. Vi for runt i trakterna av Köping och loggade challengecacher. Alltså sådana cacher där man måste uppfylla vissa villkor för att få logga. En del uppfyllde vi, andra inte. Då är det bara att vara lite målmedveten i fortsättningen. Många satt högt uppe i träd och då var teleskopstången oumbärlig.

Till slut kom vi fram till Strömsholm, detta ridsportens Mekka. Strömsholm är ett hippologiskt centrum och har ett regiondjursjukhus för hästar och smådjur. Här har armén fram till 1968 haft skola för hästutbildning. Vi hälsade på i en av stallarna och tittade på pållarna. Ridhuset som invigdes 1855 är imponerande. Konsolerna på väggarna som håller upp takstolarna var dekorerade efter verksamhetens inriktning. Tiden går väldigt fort och nu går inte solen ner som någon sorts varningsklocka. Vi står i natt vid en annan kyrka än i går, men måste ju ha lite omväxling.

🚐💨🌻

🚐💨🌻