Söndag 23 februari 2025. Nomadliv i Sète.

"Ser inte golvmattan lite mörk ut där vid kylskåpet?" Jodå, och den var dessutom fuktig! Frukosten ställdes tillfälligt på paus och snabbt som sjutton fick vi ut allt i skåpet och där var det blött på golvet. Till råga på allt fortsatte det att droppa. Efter gårdagens regn såg vi alla möjliga otrevliga scenarior framför oss. Kan det verkligen regna in??

Det droppade lite lojt bakom en skiva i skåpet under kylen. C hämtade fram verktygslådan med en gång och började skruva ut halva inredningen. Så kändes det i alla fall. Det ena stängde för det andra och högen med skruvar växte. Till slut kom den felande länken fram. En slangklämma behövde dras lite för att täta i en slangskarv. Droppet upphörde och vi kunde pusta ut. Grejerna skruvades tillbaka på sina platser och vi tog en snabb macka innan vi åkte iväg mot dagens mål, Sète, några mil bort.

Där hade vi bestämt möte med B och M, två plåtisägare som vi lärt känna på avstånd i flera år. De är två driftiga kvinnor som gör allt det som många bara drömmer om. Bland annat har de ryckt upp bopålarna för att i stället bosätta sig här i Sète. Några år drev de en tidning för husbilsåkare som hette Nomadliv. Den prenumererade vi på hela tidningens livstid och har till och med kvar alla nummer hemma. Tyvärr bar det sig inte, konceptet med en helt reklamfri tidning gick inte runt. Men bra var den!

Uppepå det har de båda genomfört en sorts gruppresor för husbilsåkare. Vi deltog i en informationshelg i slutet av sommaren i Sjötorp vid Göta Kanal och träffade då B och M för första gången IRL. Och nu när vi såg att vi skulle passera Sète tog vi kontakt och de nappade på att ses.

Foto: Bobo Jonilson

De hade bokat bord på en lokal restaurang. När vi kom in slogs vi nog alla av att det var helt fullproppat med matgäster. Jäkla tur att det fanns ett bokat bord för oss. Vi avnjöt sedan en trerätters meny med fokus på fisk och skaldjur. K är redan innan såld på ostron och fick nu smaka på gratinerade sådana. Mums. C beställde blandade skaldjur till förrätt och är numera också såld på ostron. Sniglarna och de råa musslorna är han mer tveksam till. Allt smakade finemang och det lokala vinet av druvan picpoul satt som en smäck. 

Sètes sötaste vovve Sherpa var förstås med oss på restaurangen. En och annan liten matrest slank ner under bordskanten.

Foto: Bobo Jonilson

På vägen hem till B och M:s lägenhet stannade vi till vid dagens enda geocache, Le Spoon, uppkallad efter en fransk tv-serie som rullat i de franska hemmen i minst hundra år. M fick i och med detta hittat och loggat sin allra första cache som MagicLetar. Threefoot och LBTW var med och gratulerade till fyndet. 

Foto: Bobo Jonilson

Vi bjöds med upp till deras fina lägenhet mitt i centrala Sète. Där fick vi smaka på det lokala bubblet, limoux, som tillverkas enligt champagnemetoden eller ”méthode traditionnelle” som det nog heter på vinspråk. Gott var det och nu har fått en ny favorit. 

Plåt-Tina parkerades på en gata i centrala Sète och vi hoppas att natten blir lugn och sansad. Tusen tack till B och M för en supertrevlig dag tillsammans!

🚐💨🌻