Det var två mil kvar till Ronda från vår nattparkering. Framme i staden parkerade vi på ett ställe som var lämpligt för husbilar. Sedan gick det uppför i gränderna innan vi kom upp till den berömda bron. Ronda ligger på kanten av en hög klippvägg och den delas av ravinen el Tajo. Ravinen har bildats genom erosion av floden Guadalevín.
Man kan inte säga att Ronda är en turistfälla, men utan bron hade inte staden lockat många turister. Bron som heter Ponte Nuevo började byggas 1751 men var inte klar förrän 1793. Med sin höjd på 90 meter var den högst i världen fram till 1839 då den överträffades av en fransk bro.
Långt ner i ravinen finns en virtuell geocache, det räcker alltså att ta en bild med sig själv och bron i bakgrunden. Det var "bara" att steppa ner för de branta trapporna och gångarna. Men vyn där nere var värt besväret att masa sig upp igen.
Innan dess ville vi ha lite mat i magarna och förfriskning. Som av en händelse vid ett litet torg så där bort i bakom stod det bord och stolar. K brukar alltid läsa recensioner på matställen innan vi slår oss ned. Men inte denna gång, vi chansade.... Mer eländig mat får man leta efter. En sorts mikrovärmd tapastallrik med ett glas vitt och en öl till för €20. Rena rånet. Och de som skrivit och recenserat stället var inte nådiga i sin kritik, med all rätt.
 |
Mandelträden blommar för fullt. |
 |
| Fiolspelerskan stod och spelade vid en av alla utsiktspunkter. |
Vi fortsatte sedan att se oss om i staden innan vi fortsatte till Campillos för att övernatta på torget.
Plåt-Tinas fisksoppa fick nytt recept när det inte gick att uppbringa crème fraiche på Mercadona.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar