Plåt-Tina får vila sig denna måndag och trettondag som i Portugal är en vanlig vardag. Nattparkeringen och köpcentret ligger utmed metrolinje B och vi tar den in till Porto, en resa på dryga halvtimmen. Det följer några kommentarer annars får bilderna tala för sig själva.
Vi var i god tid till stationen och började köpa biljett i automaten. Trots att det skulle gå att använda kreditkort funkade det inte utan endast mynt accepterades. Biljettstrulet innebar att vi missade ett tåg med 30 sekunder och fick snällt vänta i 20 minuter på nästa. Det gör oss inget, vi har ju ingen brådska.
Väl framme i Porto gick vi till Mercado do Bolhão, en klassisk saluhall som var riktigt fräsch. Och lite av en turistfälla. Eftersom klockan hade tickat en bit på dagen passade vi på att fika där. K verkligen hugger in på sin macka.
Capela das Almas de Santa Catarina är täckt med 15 947 kakelplattor, vilket är ungefär 360 kvadratmeter, med religösa motiv.
N 40° 58.118 W 008° 10.803 N 40° 58.118 W 008° 10.803
Vid vårt förra besök för ganska precist fem år sedan drack vi kaffe på Majestic. Då var det trångt, med lång kö på utsidan, och hovmästaren hade inte tid att peta naglarna.
Ett stopp var i São Bentostationen. Den är känd för alla kakelmotiv i stora vänthallen. Naturligtvis kikade C ordentligt på tågen också.
Promenaden fortsatte på Ponte de Dom Luís I. Färdig 1886 och var då världens största i sitt slag. Vi gick på den övre körbanan och hade fin utsikt över staden och floden Douro. Bron är ett portugisiskt nationalmonument och ett av UNESCO:s världsarv. Vi såg till att promenera på båda planen.
För att komma ner i vattennivå tog vi linbanan och hade god koll på alla portvinshandlare som finns i kvarteren under oss.
I kvarteren bland portvinshandlarna finns detta konstverk av Artur Bordalo. Han har gjort en hel del kollosalkonstverk av skräp. Kolla in hans websida https://www.bordaloii.com/big-trash-animals-series/half-half
Vår promenad innefattade även en och annan geocache. Här signerar C en loggbok som fanns inne i Vila Nova de Gaia turistkontor. Gaia är kommunen vid flodens södra strand.
Efter en påse med rostade kastanjer satte törsten in och ett vattenhål nästan i turiststråket fick hjälpa till att släcka den.
Portugal är känt för sina gatubeläggningar i svart-vit mosaik. Hur svårt kan det vara att lägga ett brunnslock rätt efter ha att lyft upp det? Här blev det i alla fall galet.
Framåt eftermiddagen började vi så smått dra och upp på höjderna i Porto igen. Solen värmde gott och plötsligt var det kortärmat som gällde.
Det var det mörkt när vi kom "hem" till Plåt-Tina. På parkeringen stod en expeditionsbil, sådana som tyskar har för att åka på asfaltsvägar i Norge. Döm om vår förvåning när vi såg att den var brittskregistrerad. Vi har gott om svängrum i natt.
🚐💨🌻
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar