Fre-söndag 22-24 oktober 2021. Genom Hamburg mot Ribe och Varde. Umleitung!

Det går oundvikligen mot hemfärd, färja är bokad från Fredrikshavn på söndagen. Därför blev det till att sluka mil för att inte hamna i tidsnöd på sluttampen. Fredagen präglades av eländigt väder. Både kraftiga regn och kyla. Och det i samband med mycket friska vindar. Men det är höst och vi är lyckligt lottade som har kunnat göra denna sena semesterresa så vi klagar inte högljutt.

Hamburg passeras. Det är Europas tredje största hamn efter Rotterdam och Antwerpen.



Mycket regn på autobahn, men tyskarna blåser på ändå. Det känns tryggt när det kommer fartvidunder i 180 och håller sig på vägen. Då vet man att marginalerna är goda för oss i halva den farten.



Kielkanalen korsas. På tyska kallas den NOK, Nord-Ostsee-Kanal. Kanalen förbinder Östersjön med Nordsjön och öppnades 1895. Den sparar sjötrafiken lite drygt femtio landmil mot att åka runt hela Danmark.



Ribe i Danmark. Vi hittade en parkering och tog en promenad. 

Vi gick förbi ett ställe som verkade bekant. Då kom vi på... inne på den här gården hyrde vi ett rum för många år sedan. Flygeln på väggen gick inte att missta sig på. 

Ribe domkirke i två olika vinklar. För många år sedan när vi var här första gången var kyrkan nedsänkt mot omgivande gatunivå. För några år sedan fixade man till detta och gjorde marken sluttande i stället. Det gjorde susen.

Ett gammalt, gammalt hus där det har bott en känd dansk en gång...minns inte vem...

Det var isande kallt i vinden och dessutom några piskande regnbyar. Ribe anses vara den äldsta staden i Norden och grundades omkring 710.



Nattläger slogs i ett friluftsområde utanför Varde.

På lördag morgon gick vi runt i staden och insöp dess karaktär.



Ett av stadens alla konstverk på lite närmare håll.





Det myckna regnandet har gjort att Varde Å svämmat över sina bräddar.



Naturligtvis loggade vi några geogömmor. Den här räckte med att peka på och ladda upp en bild.



Vi genade över den gamla kirkegaarden. Varje gravsten hade en figurklippt häck bakom sig.



Vid en annan geocache träffade vi ett tyskt par i samma ärende. Månne den kan vara härunder?





Sett på en rastplats norr om Ålborg.



Sista natten på denna resa fricampas det på parkeringen till Nellemanns have i Sæby. Trädgården är säkert fin men vi vill bara ha lite middag och komma i säng.  

Söndag var hemresedag från Fredrikshamn till Göteborg. Färjan avgick kl 11.15 så vi hann köpa dansk ost och rågbröd och till och med logga några sista gömmor innan det var dags att köra ombord. 

Väl hemma räknade vi ut att vi har kört 370 mil. Det har varit en skön hösttur med Plåt-Tina. Vi är så nöjda att reparationen hann bli klar i tid så att vi kunde komma iväg. 🚐💨

Torsdag 21 oktober 2021. Genom ett regnigt Europa till Stade.

Höstsemestern närmar sig obönhörligen sitt slut och vi drar oss hemåt. Eftersom det var varslat regn hela dagen fick det bli en dag på vägarna.

Regntunga skyar var det hela dagen och de få gluggarna med uppehåll var inte långa.



Vi var inne i en affär i Wildeshausen för att proviantera. Där odlade man sina egna grönsaker.

Vi korsade floden Weser i Vegesack.



Väl framme i Stade på ställplatsen fick vi vänta ut några ordentliga skurar innan vi promenerade ner till centrum.

Vi förundrades över logiken, eller bristen på densamma kanske, när tjejen i receptionen krävde att vi skulle ha munskydd på oss när hon själv inte hade det. När vi frågade om varför hon inte hade munskydd om alla andra krävdes på det pekade hon på plexiglaset över disken. Men vi skulle absolut ta på oss våra munskydd. Ja, jösses...







Vi såg oss runt medan vi letade efter ett hyfsat näringsställe.

Det fick bli pizza. De var inte så himla goda, men det mesta slank ner. Tyvärr var vi så hungriga att vi glömde bort att ta "före"-bilder. Och på detta ställe fick man med en sax att dela med. Innovativt.  

När vi var färdigätna tog vi en liten promenad till den gamla hamnen. Sen gick tillbaka till Plåt-Tina, precis i tid innan nederbörden drog igång igen. Jäklar vad det har regnat idag. Vi kunde inte låta bli att tänka på de enorma och katastrofala översvämningarna som drabbade bland annat Tyskland i juli, inte så långt härifrån. 🚐💨

Onsdag 20 oktober 2021. Besöker Europas(?) största campingvaruhus.

På morgonen gjorde vi oss klara för avfärd från campingen Ut Grûne Veld söder om Apeldoorn. Siktet var ställt på Obelink i Winterswijk.

I värdparets hus fanns toa och dusch. Eftersom detta var första året som de hade sin camping var det lite provisoriskt men vad vi förstod ska det bli lite ändring på det till nästa säsong. De gjorde det mysigt och tände en brasa inne i det lilla serviceutrymmet så det var gott och varmt när vi skulle duscha.



Tjuren Ferdinand som bodde alldeles bredvid oss var lite blyg och ställde motvilligt upp på bild.



Sedan bar det av på holländska vägar mot öster.







Vi stannade och gick en ALC-runda i Hengelo. I dessa geocachingrundor ska man stanna på ett antal platser och besvara en fråga. Det är lite kul att försöka förstå frågan som är på holländska och sedan besvara den på samma språk. Med en hel del tankemöda, Google Translate och trial and error så fixar det sig oftast.

Till slut kom vi till varuhuset. I kassan blev vi lite förolämpade..... "följande klant"?... 🚐💨

Tisdag 19 oktober 2021. Regn hela dagen och försök till cykeltur.

Vi hade inte så stora förväntningar på denna dag då det var varslat regn i området. Hur som helst så startade vi från campingen och körde öster ut. Vi var tvungna att runda Bryssel på dess nordsida och det var inte det lättaste. Normalt brukar vi undvika motorvägar men här var det det bästa alternativet. Om det inte hade varit så tät trafik alltså. Därmed sagt att vi hamnade mitt i trafikinfarktens stillastående köer. Men till slut kom vi fram till Vissenaken och lastade av cyklarna. Av och till hade det regnat under färden. Det regnet hade övergått till fint drissel som inte känns som regn. men när man väl varit ute en stund blir man ändå blöt. Därför blev vår cykling aningen kort men intensiv.

Vi hann med att gosa med några fyrfota vänner under vår korta cykeltur.



Våra vägar skiljdes för en stund och för att komma på rätt väg igen körde vi videochatt.

Det blev en handfull geocacher hittade innan nederbörden blev oss övermäktig. 🚐💨

Lör-måndag 16-18 oktober 2021. Fransk geoart, födelsedag och flanderns Gent.

Nu har vi varit lite slöa i bloggandet och tar igen det med en flerdagarsuppdatering. Får väl skylla på att det har varit hektiska dagar. Vadå semester?!

I vårt geocachande har vi snöat in lite på geoarts. Det innebär att en utläggare har gjort ett mönster av cacher på kartan. I verkligheten finns de på andra ställen. Ofta består de av mysterys, ett frågetecken, som måste rätas ut. Man skall lösa någon form av uppgift hemma på kammaren för att få de rätta koordinaterna. En sådan var geoart 62 med 123 cacher på den franska landsbygden öster om Arras. Under två dagar parkerade vi Plåt-Tina på olika platser och cyklade runt.



Franska folket kräver mer el och näten byggs ut. Norr om Gavrelle fanns ett megaställverk som skulle bli ännu större.



Dom här trakterna har varit i centrum för två världskrig och det verkar vara vanligt att bönderna harvar upp artefakter från dessa i sina åkrar. I en dikeskant låg två granathylsor. Sådana såg vi på fler ställen.



Det var full fart på bönderna i trakterna. Här är det en potatisbonde som skördar King Edvard eller kanske en fransk motsvarighet?

Vägarna var av varierande standard. Från gropig grusväg till slät asfalt.



Fuchsian blommade vackert. Hade inte fungerat hemma.

Så här såg geoarten ut nästan färdig när vi fick avbryta för att det blev mörkt. I verkligheten låg cacherna utmed vägar i en slinga som grovt tog formen av en åtta.

Tidig morgon på campingen i Boyry-Notre-Dame.





Och här lämnar vi den efter två nätter.



Glada, snart är det färdigt, nu parkerar vi i Bois-Bernard.

Franska landsbygden med majsfält och cyklist. På sidorna om oss jagades det fasan. Det smällde av hagelbössorna titt som tätt.

Den sista av alla 123 gömmor signeras.



Geoarten komplett med en gul 62:a. Hurra!







Efter avklarat värv ställde vi in färddatorn på Ypern. Utanför Lille stannade vi i Wambrechies för att sträcka på benen och titta på en slottsträdgård.



Framme i Ypern installerade vi oss på campingen och promenerade in till staden. Här är en del av den gamla vallgraven.



Det första vi gjorde var att besöka Meninporten. Mer om den senare.





Vi hade inte allt för gott om tid utan gick direkt till Grote Markt och bänkade oss på restaurang In´t Klein Stadthuis. K firade jämna år denna dag så vi festade loss på belgisk specialitet - moules frites. Två jättegrytor med musslor och pommes frites till. Och naturligtvis belgisk öl. Inga brygger så gott öl som dessa fransoser och flamländare.







Meninporten var det. Den stod färdig 1927 och hedrar alla de döda från brittiska samväldet under första världskriget som inte fått någon grav. På panelerna finns deras namn ingraverade. Det är dryg 54 000 namn. Varje dag klockan åtta om kvällen hålls en ceremoni. Detta var andra gången vi bevittnade den. På det hela bestod den av hornblåsning, en tyst minut och kransnedläggning. 



Tillbaka i Plåt-Tina skålade vi i champagne för jubilaren.







Måndag innebar förflyttning till Gent. Vi gjorde ett uppehåll i Tyne Cot Memorial and war graves cemetery. Det är världen största krigskyrkogård med över 11900 gravar. Och det finns många, många fler liknande kyrkogårdar runt om i Flandern.



Vi är inte långt från Bryssel, därför odlas det mycket brysselkål...







Framme i Gent tog vi in på camping i utkanten och tog shuttlebussen in till stan. Där gick vi runt en hel del och satt en liten stund över en kopp kaffe.

I Frankrike var det krav på munskydd så fort man gick inomhus på allmän plats. Nu är vi i Belgien och då har kraven sänkts. Här räcker det att bära munskydd i kollektivtrafiken. Många har det ändå, både inomhus och utomhus. De flesta har det dock under hakan...

Vrijdagmarkt, ett av alla torg



Det medeltida slottet Gravensteen.



Staden genomkorsas av många kanaler.





Här har vi slottet som ligger mitt i stan med en vallgrav runt.

En selfie hör väl till, eller? 

Vi strosade runt i staden några timmar och förundrades över alla vackra byggnader. Det gällde förstås att se upp och åt sidorna för överallt kom det cyklister svischandes förbi oss från alla håll och kanter. 

En gata som var helt dedikerad åt graffiti. Här kan alla (ännu) oupptäckta konstnärer få utlopp för sin skaparkonst. 

Under en bro finns en gigantisk cykelparkering.

Belgiska narrar dansar på taket.

Solen började dala och vi kände oss nöjda med några timmars sightseeing i Gent. 

Shuttlebussen tog oss hemåt campingen igen. Hungern var något besvärande så det blev snabbmat från campingens egen sylta. Förvånansvärt gott. I morgon väntas lite regn på morgonen och sedan lovas sommarvärme. Vi håller på tummen att i alla fall det sistnämnda infrias. 🚐💨