Vår vana trogen under semestern cyklade vi ännu en geoart. Denna låg i Sint-Eloois-Winkel. Det är inte ovanligt att det finns en bonus, dvs att man samlar ledtrådar till en extragömma. I det här fallet var det extra svårt då man skulle artbestämma djur på nederländska och sedan omvandla orden till siffror. Med andra ord var det som gjort att det inte skulle gå vägen. Men vi hade kontakt med CO och fick lite vinkar här och där. Det visade sig att bonusen fanns hemma hos CO och när vi loggade den kom hon ut och vi fick en trevlig pratstund. I det här fallet var geocachingen lite socialiserande. Co berättade att hon eventuellt var på väg till Sverige om något år. Eller Irland, så där förstod vi ganska snabbt vad det skulle bli.
Här har C hittat ett av djuren. I en annan gömma var det en gris. Och den heter "varken" på nederländska.
Geten var skeptisk och ville inte äta upp loggen.
Här förbereder vi oss för en liten cykeltur i Morsele.
Kvällens övernattning blev i Ypern (Ieper på nederländska och Iper på franska). Denna stad som hamnade i centrum av det meningslösa första världskriget. Staden blev pulvriserad men har byggts upp igen och det finns inga direkta spår av förstörelsen. Meninporten är ett äreminne över alla de allieradade som miste livet under kriget.
Utsikt över fästningsvallen.
Varje kväll kl 20.00, året runt, genomförs en ceremoni och minneshögtid i Meninporten till minne av alla de som stupade i kriget. Vi har deltagit två gånger, det är rörande med alla anhöriga som kommer hit hundra år senare för att hedra sina stupade släktingar. Denna kväll var det säckpipior som gällde. Kvart i åtta var alla förberedda.
Vi gick i stället till en restaurang vid Grote Markt och fick ännu en portion av moules frites. Så gott!
Efteråt cyklade vi runt lite i staden för att göra en ALC. Och vi såg att dom förbannade elsparkarna hade intagit denna historiska kulturstad.
Ställplatsen/campingen vid Jeugdstadion i Ypern.
Under söndagen cyklade vi ännu en geoart. Temperaturen närmade sig trettio grader och det var gott att få lite svalka i fartvinden mellan stoppen. På den tredje gömman i serien passerade C en milstolpe. Den tjugotusende gömman sedan starten 2009. Hurra!
Man för se och uppleva mycket under dessa cykelturer. Det är inte självklart var gömmorna befinner sig utan det tar ibland en god stund innan man kan logga. Och så händer det oväntade. T ex när vi stod i ett vägskäl och var lite förvirrade. Då stannade det en bil och föraren klev ut och pekade på cachen! Merci beaucoup monsieur!
Till slut hade vi fått ihop ledtrådarna till bonusen och fisken blev fullbordad.
Nattläger i Péronne-en-Mélantois. Alla affärer var stängda på söndagen så middagen bestod av skåpmat. Och bubbel av äkta märke fanns redan i kylskåpet.
Äntligen Frankrike! Så kan man säga när det gäller att handla dagligvaror. Vi hittade snart en E Leclerc som alltid är välsorterade. Ingen risk att komma ut tomhänt.
Vi fyllde upp förrådet av bubbel.
Ett stopp i Lecelles.
Ett stopp i Saint-Amand-les Eaux. Detta torn är lite av det som en gång var ett kloster i ett enormt byggnadskomplex.
Framme i Chimay. Vi pustar ut och äter lite av det vi handlade hos clerken. Räkor har blivit lite av en tradition när vi kommer till Frankrike. Det är lika kul varje gång vi handlar.
Fram till fiskdisken.
"Parlez vous anglais?"
"Oh non... un instant" (och så försöker expediten hitta någon annan)
"Non...!" (det gäller att stoppa expediten)
Så pekar vi på räkorna och säger "Un kilo s'il vous plait!"
Ett lättat leende sprider sig över ansiktet och räkorna vägs upp.
Inte sällan avslutar expediten affären med ett förläget "Thank you!" på franskengelska.
Franska fraise blir gott efter maten.
Bloggandets förbannelse. Det gäller att hålla läsekretsen uppdaterad på vår resa. Men kanske mest är det en resedagbok för vårt eget grånande minne.
Uppstallad i Chimay.
Det har varit mycket varmt de senaste nätterna. Bodelen utrustades inför semestern med en Maxxfan. Denna fläkt svalkar och borgar för en skönare nattsömn. Den investeringen har inte varit förgäves.
🚐💨🌻
Gratulerer med nok en milepæl. så flott. og for en tur dere har, nydelige bilder, flott landskap, god mat og mye gøtt til å ha i glasset. Her ville vi også vært.
SvaraRaderaBloggande är onekligen ett utmärkt stöd för minnet, om ens sånt är kass (som mitt). Vi får fundera på att återstarta en blogg om husbilandet, tror jag...
SvaraRadera