Lördag 27 juni 2015. Dinglehalvön.

Efter att ha gjort Ring of Kerry hamnade vi lite ofrivilligt på samma camping som natten innan. Men eftersom den var helt okej var det inget bekymmer. Dessutom lyste solen på kvällen så vi mådde riktigt gott. 

Målet för denna dagen var ett varv ytterst på Dinglehalvön så tidig start krävdes. Vi provianterade bl a middagsmaten på Tesco i Killarney innan vi satte av mot nordväst.

På vägen ut mötte vi massor av cyklister. Mest gubbar i varierande åldrar men även en och annan tjej. Vi beundrade deras mod. Det finns ju inte ens skuggan av en vägren i Irland. Cyklister lever farligt. 

Många vägar kantade av buskar fullproppade med röda blommor. När man kommer närmare visar det sig att det är fuchsia. Fantastiskt vackert. 

Gatuvyer från Dingle.

Dingle är en betydande fiskhamn.

Dingles wiskeydestilleri hade visning men inte för oss, en chartergrupp hann före.

Snacka om stenhus. Kolla även staketet, trämönstrad betong. Där ligger vi svenskar i lä, som envisas med att måla trästaket eller köpa dyrt impregnerat trä. 

En liiiiten strand. Här längst ut mot Atlanten blåste det ordentligt och emellanåt piskade regnet vågrätt emot oss.

Sjön gick hög och inte på någon av stränderna var bad tillåtet. Vattnen har starka strömmar här och det kan bli ödestigert för en badare. Idag var det få som frestades. Vi såg bara en baderska, men hon hade våtdräkt... 

På hemväg tittade vi in på Dingles bryggeri och såg tillverkning och historia. Inträdet inkluderade en pint av deras färsköl och med den i handen gick vi runt i bryggeriet. Ett trevligt drag. Sorten heter Creans Explorer efter ortens son Tom Crean som var med på sydpolexpedition med Shackelton. Det höll på att gå åt h-e, Amundsen hann före till polen och den engelska expeditionen led mycket av sjunket skepp och undsättning som inte var självklar. Men ölen var god.

Tom Crean gifte sig sen och startade en pub öster om Dingle. Han som utstått så många faror och lurat döden under sitt sailor- och expeditionsliv dog i sviterna av blindtarmsinflammation. Ödets ironi. 

Det blev nattläger i Tralee. Tesco hade levererat ingredienserna till fisksoppan och bubblet åkt med ända från Frankrike. Det blev en bra kombination. I morgon fortsätter vi norrut mot kanske Limerick, får väl se hur långt vi kommer. Planerna är alltid flexibla.