Fredag 30 juni 2017. Tillbaka till Belgien.

Efter gårdagens maratoncykling var det läge att åka bil en liten bit. Det skulle även bli sämre väder så det var liksom lika bra. Vi startade med att åka upp i bergen ovanför byarna längs La Meuse. 

Smala serpentinvägar upp. Vid utsiktsplatsen fanns en parkeringsremsa. Inga turisthorder precis. 

Utsikten över La Meuse. Till höger går järnvägen. 

Och där nere ligger staden Revin. Den lilla båten i bassängen skall strax åka in i en tunnel under staden.

Väl nere på kanalnivå igen stannade vi till i staden och tog en snabb bilfika med efterföljande strandpromenad. 

Det var siestatid och staden var ganska tom och ödslig. 

Två tyska cykelturister bad om hjälp med fotograferandet. Längesedan K höll i en kamera med gammaldags kemisk film. 

Vi hamnade så småningom i Belgien, i staden Luttre på en liten camping, Trier du Bois, i stadens utkanter. Herr och fru campingägare hade svårt att komma överens om var vi kunde stå. För € 22 fick vi denna plats med el och ljummen dusch. Svindyrt! Åk nån annanstans, men inte hit. 

Granne med oss hittade vi ett riktigt môlleställe. 

Efter middagen gav vi oss ut på en liten cykeltur med geocachletning. En satt i denna stolpe. 

Snart dags för bonden att skörda. 

Bitvis var det högt gräs och annat otyg (brännässlor) då blev det till att gå.

 

Bakom oss tornade molnen upp sig. På håll såg vi att det regnade. 

Majsen börjar bli hög här nere. 

Tur eller skicklighet? Vi hade med oss regnkläder som aldrig behövde användas. När vi kom tillbaka till Plåt-Tina började det droppa... 🚙💨

Torsdag 29 juni 2017. På cykel från Fumay utmed La Meuse.

Gårdagens korta cykling utmed La Meuse gav mersmak och vädret i området lovade att stå sig utan regn. Vi lämnade Givet och åkte ca 25 kilometer söderut/uppströms till en camping i Fumay, alldeles intill floden. Här kostar en natt € 14,80 inklusive allt. Lite mindre slitet än förra stället, man får vad man betalar för. 

Snabbt ner med cyklarna, ordna lite ta-med-fika, på med hjälmarna och så iväg. 

En av de städer vi passerade. 

Floden har förstås lite slussar utmed vägen. 

En belgisk båt har precis slussat. 

Vi tycker ju att cykling kombinerat med geocaching är toppen. Och att cykla utmed La Meuse skulle visa sig vara en riktig höjdare. Fina cykelvägar, ibland med lite kombinerad biltrafik och en fantastisk naturupplevelse. Moseldalen, släng dig i väggen, typ... 

Ännu en hittad gömma. 

Dags för kort paus. 

I staden Vireux-Wallerand var det läge för ett kort kaffe- och toastopp. 

I Frankrike går det an att dricka kaffet utan mjölk. Eller så glömde vi beställa?

Vid ett litet kapell hittades en av de sista geogömmorna innan vi vände cyklarna hemåt igen. 

Ham-sur-Meuse. 

Vackert landskap hela vägen uppvägdes något av åsynen av ett kärnkraftverk. 

När vi kom tillbaka till Fumay lyste solen igenom molnen på staden, och kyrkan uppe på höjden. 

Tiden går fort när man har det bra och cyklarna trampar på. Totalt var vi ute i 7,5 timmar och cyklade 52 kilometer. På den tiden hittade vi 45 geocacher. 

När vi kom tillbaka till Plåt-Tina var det skugga som gällde för AW-ölen. 

Onsdag 28 juni 2017. Efter regnet kom solen!

Vi vaknade upp till regn, som höll i sig hela förmiddagen. Ingen idé att hetsa upp sig över det. Med fri roaming, Netflix och Downton Abbey fixade det sig. 

När det klarnade upp tog vi ner cyklarna för en tur i omgivningarna. Staden Givet i Ardennerna är liten och sömnig. Inte mycket turister, vilket vi tycker är sympatiskt. 

Vi hittade ett fik vid torget och passade på att få en kopp kaffe med dopp. 

Sedan var vi redo. 

Staden ligger fint vid floden La Meuse (Maas på holländska). 

Mycket här som påminner om städerna utmed t.ex. Mosel. 

Staden har en gammal befästning sedan den tillhörde Spanska Nederländerna på 1600-talet. 

Vi cyklade utmed La Meuse några kilometer nedströms och kom till den här lilla byn Petit Chooz. 

Sedan var det dags att vända om hem till campingen i Givet för middag. 🚙💨

Tisdag 27 juni 2017. Tre länder på femton mil.

EU:s beslut att de tidigare svindyra roamingavgifterna numera är borttagna innebär enbart fördelar när man är på resande fot i Europa. Bland annat går det lätt att se var det fina eller sämre vädret finns. Nu kan vi se att det är bättre för oss att dra sydväst än rakt syd. 

På resvägen kom vi till en enorm belgisk damm ett par mil söder om tyska Aachen. 

Utsikten är jättefin så man har passat på att göra det tillgängligt för alla intresserade. 

Mitt på fördämningsvallen tronar denna mäktiga staty. Den ursprungliga dammen har många år på nacken. Lejonet är från slutet av 1800-talet. 

Passar bra! 

Vi såg flera fasader med rester av målad reklam. 

Vi stannade för fika i en belgisk stad. Endast för husbilar. 

Så här välordnat kan det se ut på en husbilsparkering. I Belgien. 

15 mil på ganska små vägar med flera stopp kan ta en hel dag. Vi hamnade så småningom i franska staden Givet. Det går upp en smal fransk remsa in i Belgien utmed floden Maas. 

Vi bor på den kommunala campingen. Det var stängt när vi kom, men ett telefonnummer att ringa. Fantastiskt roligt att höra C fråga på franska om damen pratade engelska. Och sen förklara för damen, på franska, att han inte pratar franska. En (fransk) byggjobbare blev räddningen, haha. 

Franska campingar har så lustig prissättning. Här betalar vi € 9,42 för en natt. Allt ingår, förutom dasspapper... Vi hann precis få upp markisen innan åskregnet smattrade på. 

Visserligennregn, men det är fortfarande behaglig temperatur. 

Nej, det är inte alls tokigt att sitta under markisen. 🚙💨 

Måndag 26 juni 2017. Vad är en dag på vägarna mot en dag i Aachen?

Innan vi startade turen lovade vi oss själva att ta det lite lugnt. Inte bara stressa fram på vägarna utan stanna till ett par nätter på samma ställe då och då. Sagt och gjort. Vädret lovade fint i Aachen med goda temperaturer. Vad Aachen kunde visa upp hade vi ingen aning om, mer än att vi kunde se på en satellitkarta att det fanns en gammal stadsbebyggelse. Från ställplatsen var det drygt 2 kilometer, perfekt cykelavstånd. 

Det skulle snart visa sig att stan var ganska sevärd. Bland annat fanns en rad med konstverk eller skulpturer. Här är ett av dem. 

Många händer som hade klappat den lilla bronsflickan på huvudet. 

Aachen har en egen katedral, minsann. Kanske lite mer att se på utsidan än på insidan. Vi blev inte imponerade i alla fall. Insidan var mest prålig med massa guld överallt. Att det vara fotoförbud gjorde alltså ingenting denna gången. Det var till och med lätt att inte bryta mot det. 

De senaste åren har vi alltid tänt ett ljus i alla kyrkor vi har besökt. Idag tände vi två. 

En stor sevärdhet i Aachen är Puppenbrunnen. En brunn med bronsfigurer runtom. Alla figurerna har ledade armar och ben så att besökarna kan ändra på dem. 

Som till exempel här. 

Katedralen syntes på många ställen i gamla stan. 

Vid lunchtid började magarna att knorra. Sparris känns väldigt Tyskland så det fick bli det. Med tysk öl till. 

Som en glad överraskning landade två bakelser med kaffe på bordet efter maten. Det ingick i lunchen! Aningens torr men herregud, det slank ner. 

Rathaus, rådhuset. Fram eller baksidan? Avgör själv! 

Rathaus, rådhuset. Fram eller baksidan? Avgör själv! 

Ännu en skulptur, lite i utkanterna av stan. Den här kvasten hade slutat sopa. 

Geocaching brukar ta oss ut på lite skojiga sidovägar. Så också idag. Det här husets fasad var klätt med taktegel. På taket låg betongpannor!

När vi kom tillbaka till ställplatsen hade vi fått lite nya grannar. Så här står vi nu, fyra plåtisar varav tre Pössl. En tysk, en fransman och så vi då. Hemma börjar fler än vi upptäcka fördelen med en plåtis och de blir mer och mer populära. Nere på kontinenten har de små husbilarna varit vanliga länge. 

Det är en fantastisk kväll med sol och varma vindar. En del har skaffat sig extra bra utsikt. 🚙💨