måndag 26 augusti 2019

Måndag 26 augusti 2019. Baltikum - sammanfattning och reflektioner

Nu när vi har varit hemma ett par dygn kan det vara ett bra tillfälle att försöka sammanfatta våra intryck av den här resan en aning.

Vi hade inte gjort upp någon rutt för vård färd genom de tre länderna. Det kan vi i efterhand vara lite efterkloka över och tycka att vi borde ha gjort. Då hade vi troligen sett till att se lite mer av varje land än vad som nu blev fallet. Det berodde på viss lathet, alltså att vi inte hade riktig ork att läsa in oss innan vi åkte. Andra skälet är att vi inte visste riktigt hur vägarna skulle vara beskaffade. Det gjorde att vi nog drog på lite extra för att inte bli fast, vi hade ju en färja att passa. Det var helt obefogade tankar i Estland, där var det genomgående bra vägar. I Lettland och Litauen var det däremot ett lotteri med vägstandarden. Vår brådska innebar att vi var igenom alla länderna, inklusive Polen och Rügen på två veckor.

Ett återkommande och mycket trevligt inslag var alla storkar, och några tranor, som vi såg på fälten lite överallt. Det är vi inte så vana vid från hemtrakterna. Storkarna är ju inte så diskreta, med sin vita färg och röda näbbar lyser de upp tillvaron.

Vi hade en del fördomar med oss när vi tog färjan över till Tallinn. De flesta (tänker inte avslöja vilka) har kommit på skam. Alla de tre länderna är mycket trevliga att besöka med mycket som är sevärt för oss turister. Den fördom som kanske står sig fortfarande är att det är dåliga vägar. Det gäller inte för Estland, men tyvärr för de andra två länderna.

Det som gör det svårt för oss svenskar att turista och resa i de här länderna är språket. Det har inte varit svårt för oss att göra oss förstådda med engelska. Men det som gör det krångligt är att vi inte kan läsa på skyltar eller andra texter som vi har stött på. Det är helt enkelt hel omöjligt att förstå ett enda dugg av estniska, lettiska eller litauiska. Google Translate har varit till viss hjälp. Enda trösten är väl att ester, letter och litauer inte förstår varandra...

Vi hade inga problem att hitta campingar och det var aldrig fullt, vi fick alltid plats. En campingvärd sade att det var högsäsong, det märkte vi inte något av, det var aldrig någon trängsel. Vi var lite skraja för att hamna på nån sunkig ostädad camping. Det var väl på ett enda ställe som vi kunde undvikit, men i övrigt bodde vi på campingar som var riktigt fräscha. Till vår hjälp att hitta campingar och ställplatser använde vi bland annat appen Camper Contact och den campingkarta/förteckning som vi fått av en plåtiskompis i Finland.



Estland

Estland är det minsta av de baltiska länderna, med endast 1,3 miljoner invånare. Landet är även minst till ytan av de tre. Knappt 70 % är ester, cirka 25 % är ryssar och de övriga är små minoriteter av ukrainare, vitryssar och finländare.

Det som vi lade märke till var att landet är väldigt platt, det var inte många gånger som en väg lutade ens en liten aning. Vägarna var också helt spikraka, det gick att släppa ratten i flera mil om man ville (och vågade). Vi slogs även av hur rent och prydligt det var överallt. Vi såg inget skräp i dikena och inte heller något klotter. Nästa insikt är kanske lite off-road...men vi lade också märke till att det inte fanns särskilt många "mölle-ställen", alltså hus eller gårdar på landet med fullt av gamla bilar, traktorer, husvagnar, bildäck och annat skräp. I Estland såg vi inget av detta.

Något som är viktigt och angeläget för en husbilsturist är dieselpriset och kostnaden för en campingplats. Det låg på 1,34 € per liter. En natt på camping kostade oss cirka 16 €, ibland med el och ibland utan. Men där låg priset under vår tid i landet.

Husen i Estland var oftast av trä, och många var målade i olika nyanser av grönt. I Estland har man nog generellt sätt det ganska bra, vi såg inte så mycket av fattigdom, inte ens på den rena landsbygden.



Lettland

I Lettland bor ca 2 miljoner människor. Cirka 64 % är letter, 27 % är ryssar och resten är minoriteter av vitryssar, ukrainare, polacker, ester och tyskar.

Nästa land på tur var Lettland och det ska väl erkännas att vi inte såg så mycket mer av landet än huvudstaden Riga, det stora slottet på gränsen till Litauen och lite däremellan. Riga ligger på den smalaste delen av landet och innan vi visste bättre hade vi redan åkt in i Litauen.

I Lettland är vägarna avsevärt sämre än i Estland. Stundtals funderade vi nog på om bilen skulle hålla för den omilda behandlingen. Större vägar är som regel bra att köra på, men hur kul är det? Tyvärr hamnade vi lite där, att vi valde de större och bättre vägarna framför att krypköra utan njurbälten.

Dieseln var något billigare än i Estland, samma gällde för campingarna.



Litauen

När vi kom till Litauen, det största landet till ytan av de tre och landet med flest invånare, ca 3 miljoner, stannade vi lite längre. Litauen är det land av de tre baltländerna som har minst antal minoriteter. Hela 85 % är etniska litauer.

I Litauen slogs vi av det vackra landskapet som till stora delar var böljande, lite likt det engelska.

Här får vi nog erkänna att vägarna var lika dåliga som i Lettland. Om vi ville ha bra vägar var det tyvärr större riksvägar som gällde. I Litauen finns hastighetsskyltar och andra skyltar endast som en rekommendation. Här kör man om mer som regel än undantag. Det var många gånger som vi drog efter andan när vi såg den ena farliga omkörningen efter den andra. Trots det slapp vi att se en enda olycka. Troligen bara lyckosamt. Trafiken är dessutom tät och snabb mest hela tiden. Då gäller det att ha is i magen och inte dras med i den hetsiga trafikrytmen.

Här var dieseln som allra billigast om vi jämför de tre baltstaterna, vi tankade för € 1.04. Alltså gällde det att fylla fullt innan vi for in i Polen. Campingavgifterna låg ungefär som i Estland och Lettland.

Sammanfattningsvis kan vi nu konstatera att alla de tre länderna har oförtjänt dåligt rykte hos oss svenskar. Visst är det en och annan som tar flyget eller båten till någon av de tre huvudstäderna. Men så mycket mer är det nog inte. På vår väg genom länderna har vi inte sett en enda svensk husbil, endast tyska, holländska och en och annan finska husbil. Vi kan absolut tänka oss att åka tillbaka och upptäcka mer! Efter 450 mil på estniska, lettiska, litauiska, polska, tyska och öländska vägar stänger vi semesterbutiken för denna gången. På återseende! 🚙💨




1 kommentar:

  1. Takk for informasjon om disse landene. Som sakt, vi lærer mye av turene deres.
    Så deilig å være på ferie uten å se en eneste husbil fra sitt eget land, det er riktig semester :)

    SvaraRadera