Lördag 30 september 2023. Tre länder på en dag 🇳🇱🇧🇪🇱🇺

När vi vaknade i Fumay var allt grått. Den höga bergväggen som vi hade tvärs över floden var knappt skönjbar. Och vi som skulle upp i dessa berg blev lite fundersamma. Köra i dimma på smala, slingriga vägar med racerförare som vill om eller kommer emot en. Nåväl, vi tog tjuren vid hornen och gav oss iväg. Till vår lättnad skingrades snart dimmorna och solen tittade fram. Vi lade kursen öster ut mot Luxemburg, men först skulle vi ut ur Frankrike och sedan genom Belgien.

I Gedinne var vi bara några kilometer från en av Europas äldsta geocacher, GC40, men den lät vi bli eftersom vi loggade den för lite drygt ett år sedan. Vi nöjde oss med en cache på stationen innan vi for vidare.

I den lilla orten Bièvre stannade vi för att fika och gå en ALC. Ortens namn härleds till bäver på galliska och därför pryds numera stadsvapnet med denna gnagare. ALC:n i sig gav lite problem. På franska skulle vi försöka svara på fem frågor. Det gick bra till den sista. En tupp var avbildad på en skylt och vi skulle svara på franska vilket djur det var. Coq, busenkelt trodde vi. Det var en wallonsk tupp dessutom så vi satte igång att googla på den tuppen och leta synonymer till tupp. Utan framgång. Till slut sände vi ett desperat meddelande till CO om hjälp. Det är inte alltid som man får snabba svar men här hade vi tur. En kvart senare hörde CO av sig med rätt svar "un coq", EN tupp! Tack så mycket, på så sätt kunde vi även hitta bonuscachen.

Vi tar oss helst fram på lite lugnare landsortsvägar. Och hoppas att det inte direkt syns en bil i backspeglarna som stressar.

Vi stannade vid ett minnesmärke över andra världskriget innan vi passerade gränsen till Luxemburg. Vildsvinsgalten är symbol för området och för Chasseurs Ardennais som utmärkte sig under kriget.

Väl i Luxemburg loggade vi våra första cacher i Mertzig. En fann vi i ett litet minibibliotek. Och inte i en bok som vi först trodde utom lite bort i bakom dem.

Vi tog in på Camping Um Wirt i Bettendorf strax NO om Ettelbruck. Utanför fanns två sevärdheter. En decauvilletralla och en Citroën DS. Bilen är känd för oss som Paddan (från grodätarlandet).

På kvällskvisten tog vi oss en promenad runt campingen och såg vattnet rinna i floden Sûre. 

Efter middagen var det dags för tvagning, det vill säga daglig dusch när det så smidigt erbjuds på campingen. För damen i sällskapet blev det dramatik. Den som har varit på en camping vet att en får klämma in sig i ett litet bås, klä av sig alla paltorna och efter det sätta på vattnet (och hoppas att det är varmt). Så gick det till även i dag. Men där var det ridå. Inget vatten kom ur kranen. Det fanns två knappar att trycka på, start och stopp. Inget hjälpte. Damen trodde då att det behövdes en tagg för att få ut vatten. Taggen fanns i säkert förvar inne på herrarnas så det var bara att klä på sig paltorna och invänta att taggen blev ledig. 

Herrn i sällskapet kom ut, nyduschad och fräsch, och förstod inte alls problemet. Visst fanns det (varmt) vatten och ingen tagg behövdes. Nähä, då var det förstås handhavandeproblem från damens sida. Bara att göra om. Läsaren med god fantasi kan nu se damen i sällskapet springa naken 🙈 mellan de olika duschbåsen och desperat trycka på alla knapparna. 

Samma usla resultat, inget vatten nu heller. Men skam den som ger sig, här skulle minsann duschas. Tack och lov för lågsäsong! Damen smet in på herrarnas och tog en lång och härlig dusch. Utan att bli påkommen... 🚿

🚐💨🌻

Fredag 29 september 2023. En hel dag i Fumay, Ardennerna.

Det blev en heldag i Fumay som planerat. Tyvärr grusades väderplanerna lite. På dagen kom det regnskurar av varierande intensitet. Ändå trotsade vi det och gav oss ut på cykeltur utmed Meuse. Regnet gjorde att vi vände tidigare än beräknat.

Dagen börjar numera alltid med havregrynsgröt. Vår välfyllda grynlåda hemifrån tog slut och behövde fyllas på. I landet som startar dagen med en croissant med en kopp starkt kaffe är det inte lätt att hitta havregryn. Hos E. Leclerc fann vi dem i lösvikt bland hälsokosten. Dyrt som rackarns, man kan undra vad de använder grynen till i det här landet. Un kilo åts upp och mer behövdes. Vi fick tips om att Lidl kan ha och det visade sig stämma. Där fanns det i hyllan bland müsli. Nu har vi i alla fall lärt oss att havregryn heter avoine på franska, mycket bra kunskap inför framtiden.
 

Vi cyklade utmed floden Meuse med regnet hängande i luften. Av och till föll det ner och till slut blev det för mycket. K som var aningen hängig även idag gav upp lite tidigare än C. När vi båda väl kom till campingen föll det några skurar till och sedan sken solen. C'est la vie.

C som är lite skadad av ett helt järnvägsliv tittade lite förundrat ut över ett oelektrifierat dubbelspår. Det förekommer inte hemma i Sverige. Rälsbussarna pilade förbi emellanåt och dubbelspåret kändes ha enorm överkapacitet. 

Överallt slingrar sig murgrönan och täcker både mänskliga byggnadsverk och det vilda i naturen.

På kvällskvisten tog vi en promenad i den gamla delen av staden för att lösa en ALC. Adventure Lab Cache, det gäller att gå till fem olika punkter och besvara frågor på plats. Dessutom här på franska. Men det löste sig med hjälp av googleöversättningar. Tack och lov för digitala hjälpmedel!

Vårt stökiga allbord i Plåt-Tina. Men när det är dags att åka är allt undanstuvat.

🚐💨🌻

Torsdag 28 september 2023. Lämnar vindistriktet och åker upp i Ardennerna.

I dag fortsatte resan norrut med sikte på den kil som går in i Belgien utefter floden Meuse som sedan vid utloppet i Nordsjön heter Maas. Halva redaktionen är småkrasslig så det passar bra med ännu en bildag.

I Frankrike är det högertrafik, som om vi inte visste det. Kanske värre för engelska turister som kan glömma av sig. Men de har redan kört minst 30 mil från Calais på rätt sida innan de ser den här skylten på väg ut från campingen. Vi förundrades över att uppmaningen inte stod på franska. Canal de l´Asine à la Marne låg spegelblank när vi korsade den.

Vi kom förbi resterna av den lilla byn Nauroy som helt utplånades under första världskriget. En samhällsförening försöker bevara minnen från den tiden och beskriva livet i byn med text och bild vid den här platsen.

En liten undanskymd landsortskyrka som måste besökas. Det låg ju en cache där.

En Citroën 2CV i avskalat skick. Modellbeteckningen betyder deux chavaux, alltså två hästar. Detta trots att de svagaste motorerna i denna bil utvecklade hela nio hästkrafter. Tanken var att den skulle vara så enkel som möjligt och kunna underhållas i stort sett med bara handverktyg. Bilen tillverkades från 1948 ända fram till 1990. Men den genomgick en del förbättringar under åren.

Till slut kom vi fram till dagens mål, Fumay. Vi tog in på en camping vi besökt tidigare men stod då på platsen nedanför den vi valde nu. Det är lågsäsong på camping i Ardennerna.

Under en tur på staden såg vi några av de pittoreska kvarteren.

Fumay´s rikedom bygger på tillgången till skiffer. Här har det brutits skiffer i cirka åtta sekel fram till i början av sjuttiotalet.

Det finns många vackra hus att titta på i Fumay. Är det månne brysselspets i fönstret?

🚐💨🌻