Måndag 25 september 2023. På cykel i krokarna av Herouville.

Efter en hel dag av vila från cyklarna var vi sugna på att åter igen äntra sadlarna och gno runt en stund. Vi hade en stor geoart i trakterna av bland annat Herouville och satte kurs dit. Det tog en stund att hitta parkering som passade för Plåt-Tina.

På vägen dit stannade vi för en ströcache vid sidan om kyrkan i byn Chars.

Cyklarna lastades av och vi gav oss iväg. Det var lite mulet i början men snart tittade solen fram och det blev riktigt varmt, upp mot 23-24 grader. K envisas med shorts, i dag var det ett bra val. 

På vägen till Herouville passerade vi områden som var väldigt backiga och hårt trafikerade. Vi var därför ganska tacksamma att vår rutt gick över ett mera platt landskap, bara lite lutande. Att vägen var en dålig traktorstig gick att stå ut med. 

På flera ställen såg vi höga buskar med dessa blåa bär. De likande våra slånbär, men smakade bättre. 
 

En stackars blommande vallmo såg vi, så klart att den måste få vara med i en svensk blogg!

Vi hade ganska god fart och hittade de flesta cacher vi letade efter. 44 stycken blev resultatet av cykelturen. Det återstår "ett par" innan vi är klara. Blir nog till att spendera flera veckor här om vi ska lyckas knäcka hela rundan. Några bommar (DNF på geocachingspråk "Did Not Find") blev det. Det går inte att låta bli att förundras, och förfasas, av att fransoserna gärna gömmer sina cacher direkt på marken. I dag hittade vi flera stycken som låg under en sten i kanten av en stor åker. Många av dem var, så klart, överkörda av en eller annan traktor. Hål i huvudet på en och annan CO, tycker vi svenskar som gärna gömmer våra cacher en bit över marken.

Vår runda var ganska dåligt underhållen. Men tack vare en annan cachare som varit på plats och lagt ut nya gömmor dagen innan kunde vi hitta och logga de flesta coacherna. Om detta var med CO:s gillande eller inte vet vi ej men det räddade vår dag. På slutet, innan vi gav upp helt, var det svårt att finna dem. Troligen var de nerkörda i leran. Hästen verkade inte förvånad över att vi avslutade i förtid. Den här geoarten får ligga till sig, vi kommer nog inte att göra den färdig.

Trötta och svettiga letade vi upp en camping i Villers-sous-Saint-Leu norr om Paris. Den finaste sanitetsbyggnaden på en fransk camping vi sett på länge. Det finns till och med toapapper, mycket ovanligt på en fransk camping! Top notch eller vad fransoserna nu säger.

Hundarna har sin koja inbyggd i huset.

På kvällen gjordes en liten tur i byn för att få skriva vårt nick i några loggremsor. 

🚐💨🌻