Plåt-Tina är ju avställd för vintern. Därför fick vi ta flyget till London denna oktobersöndag. Målet? Bara drälla... Och ta dagen som den kommer. Inga måsten. Här följer några axplock:
Så här glada var vi när kapten lyckats ta ner oss på Heathrow!
Klockan var bara 10 när vi lämnat in väskorna på hotellet. Dags för frukost alltså. Two teas please!
Denna dag var det earthcache-day. I London hittade vi ett event dagen till ära.
Vi var uppe klockan 5 i morse svensk tid. Kanske därför som vi bestämde oss för att se en musikal när vi ändå kommit igång. Valet föll på The Commitments. Baserad på filmen med den underbara musiken. Förväntningarna var höga.
Biljetten var äkta, vi kom in!
Japp, dit upp ska vi.
Det tog sig i andra halvlek och det blev ett himla drag, men sångaren kunde ändå inte mäta sig med filmens Andrew Strong.
Leicester Square, kvarteren som inte går och lägger sig.
Picadilly Circus by night. Ett känt landmärke.
Måndag morgon. C har kollat, i dag ska det vara öppet! Vi tar tunnelbanan.
Så här dags på förmiddan är det ingen rusning på stationen där vi klev av.
Slutstationen verkade inte så tilltalande.
Roof Gardens. Här har vi varit minst en gång tidigare och ryckt i låsta dörrar. För allmänheten är det endast öppet vid enstaka tillfällen.
En till synes helt vanlig trädgård, men uppe på taket av ett sex våningar högt kontorshus. Ett av high-lightsen i trädgården är flamingos. De såg väldigt plastiga ut tills en av dem rörde på sig... En färgglad annan sorts pippi höll vakt. Inte många hittar hit, vi var nästan ensamma uppe på taket.
En pärla i London som inte många känner till. Äntligen fick vi se!!
Väl nere i markplan var det dags för lunchfika i Holland Park. Det milda klimatet inbjuder förstås till att sitta ute. Trekantsmackor och te är så "brittish"!
Den japanska delen av Holland Park ska vara en av de finaste parkerna i London. Vi håller gärna med.
Hittade en go hörna på den perfekta puben.
Paddington-björnen står lite undanskymd på järnvägsstationen med samma namn. Men vi hittade honom, en geogömma visade vägen!
Tisdag. C hade en önskan för veckan, ett besök på Brunel museum. Sagt och gjort, dags att dra söder om Themsen. Där ligger museet, vid världens allra första tunnel under trafikerat vatten.
Tunneln tog 18 år att bygga. När den var klar 1843 fanns inte pengar för att bygga nerfarter så tunneln kunde inte tas i bruk. Så småningom köptes den av ett järnvägsbolag och används än idag som den tågtunnel vi färdades i dit. Museet om detta ingenjörsgeni inom flera områden var litet. Guiden Robert Hulse berättade mycket kunnigt och engagerat om den franskättade Isambard Kingdom Brunel (1806-1859) och hans avtryck i historien. Han kunde konstruera och bygga både järnvägar, broar, tunnlar, fartyg mm. Tyvärr var han inte så rädd om sig och dog endast 53 år gammal av stress och intensiv rökning. Han var en äkta workaholic, mer utbränd än han var kan man nog inte bli.
Vi gick hemåt utmed södra stranden av Themsen.
Nä, här bodde vi inte. Men det var här som William Thacker rusade in till Anna Scott i feelgoodfilmen Notting Hill i slutscenerna. Här är det högertrafik så att de fina damerna ska slippa gå runt taxibilen. De har då tänkt på allt...
London, och hela det brittiska öriket, är fullt av indiska restauranger. Vi testade en av dem på kvällen. Gott, gott, gott!! När vi gick var det kö för att komma in...
Onsdag. En tur sydväst om centrala staden.
Vi tog tunnelbanan hela vägen till ändstationen Richmond.
Vi gick utmed floden och hade botaniska trädgården Kew Gardens vid sidan om oss. En fin promenad.
Halloween närmar sig...
Naturhistoriska museet är egentligen bara en filial till British museum men sannerligen en imponerande sådan.
Albert Hall.
Albert Memorial.
Torsdag. Ännu en utflykt till utkanterna. Denna gång till Little Venice.
Det gick att ta en fika vid en av kanalbåtarna som var inredd till kafé. Vi sparade oss en stund.
En del båtar hade väldigt kreativa namn.
Båtlivet ger aptit. På Sainsbury's fick vi tag i favvofikat, Cream Tea. Njutning!
En kompis!
En tomte...! :)
Detta ska ju vara en husbilsblogg.... Hela dagarna gick vi runt och spanade efter husbilar. Som inte fanns! Tomt!!? Vi visste inte till oss i trasorna när det äntligen dök upp en bättre begagnad HB. Londons enda?
Fredag och snart dags för hemfärd. Vi hann leta oss tillbaka till Lincoln's Inn Field för en fika. Kan varmt rekommenderas! Gott, trevligt och med en humanistisk tanke bakom!
British museum för ett snabbt besök. C hängig och fick sitta stilla på en bänk medan K sprintade runt på egen hand.
Förra gången var egyptiska avdelningen under renovering.
Nu fick K en glutt av mumierna!
Entréhallen är verkligen imponerande. Så där, klockan går fort när man har roligt. Dags att gå till hotellet, hämta väskor, tunnelbanan till Heathrow och innan vi visste ordet av var vi hemma igen. London har levererat. Igen.
