Dagen grydde vid Utsikten på Kinnekulle. Mulet och några regndroppar på taket. Det skulle visa sig bli en dag som de övriga dagarna som även de aldrig någonsin är lika varandra. Mer om det senare.
K har förutsatt sig att ta en bild i månaden på detta träd. Eftersom det inte var många dagar kvar av augusti tog vi chansen och plåtade.
På Kinnekulle finns en Adventure Lab Cache och den måste vi ju ha. Här var det långt mellan kontrollstationerna. En var på högkullen vid utsiktstornet. Undrar om skidliften någonsin kommer att tas i bruk igen?
En i Hällekis gamla hamn, vid fyren ute på piren.
Nästa vid turisthotellet i Råbäck.
Den fjärde i Råbäcks hamn och den femte vid det stora stenbrottet.
I Råbäcks hamn passade vi på att njuta av utsikten över Läckö slott samtidigt som vi lunchfikade.
När vi väl var färdiga på Kinnekulle fortsatte vi till Grästorp och inhandlade gofika på café Nordstan. Det konsumerades tämligen omgående vid Skubbet.
Ett sista stopp gjordes i Främmestad vid dess hembygdsgård. Vackert ställe och bron över Nossan borde även den höra till relikerna.
Hemkomna stannade vi Plåt-Tina på gatan för att köra ut personbilen för att göra plats för Plåt-Tina. Motorn startade snällt men automatlådan ville inte lyda och lägga i en växel. "Gear unavailable" grinade hånfullt från instrumentbrädan. Efter lite googlande kom vi fram till att detta inte är någon quickfix utan att verkstad måste anlitas.
Och så blev det ett snöpligt slut på denna semesterresa. Tina får åka bärgningsbil till Borås. I skrivande stund vet vi inte hur det kommer att sluta. Men ni trogna läsare av bloggen kommer inte att behöva leva i ovisshet, vi återkommer med besked.
När vi väl var färdiga på Kinnekulle fortsatte vi till Grästorp och inhandlade gofika på café Nordstan. Det konsumerades tämligen omgående vid Skubbet.
Ett sista stopp gjordes i Främmestad vid dess hembygdsgård. Vackert ställe och bron över Nossan borde även den höra till relikerna.
Hemkomna stannade vi Plåt-Tina på gatan för att köra ut personbilen för att göra plats för Plåt-Tina. Motorn startade snällt men automatlådan ville inte lyda och lägga i en växel. "Gear unavailable" grinade hånfullt från instrumentbrädan. Efter lite googlande kom vi fram till att detta inte är någon quickfix utan att verkstad måste anlitas.
Och så blev det ett snöpligt slut på denna semesterresa. Tina får åka bärgningsbil till Borås. I skrivande stund vet vi inte hur det kommer att sluta. Men ni trogna läsare av bloggen kommer inte att behöva leva i ovisshet, vi återkommer med besked.
I 26 dagar har vi varit ute och kuskat runt i landet norr om vår hemstad i västsverige. En del irrande har det bivit, så som det brukar bli när vi är ute och far. Men målet uppnåddes och vi loggade geogömmor i samtliga de kommuner som var blanka (förutom Stockholmskommunerna, de får vi ta en annan semester). Det kunde summeras till 46 kommuner för C och 48 för K. Totalt har vi hittat 454 geocacher under resan. En märklig slump i Umeå innebar att vi fick två nya cachande vänner som introducerade oss i en ny typ av gömmor, Adventure Lab Cache. I den grenen har vi nu loggat 70 stycken och det ger mersmak.
Vi har de här 26 dagarna kört totalt 587 mil. Vi konstaterar att Sverige har mycket som kan upptäckas och upplevas. Den här resan ger mersmak, det finns så mycket mer att se och som vi har kvar till nästa gång. Sverige är så varierande och vackert så det vore synd att inte se mer av det. Till exempel har vi häpnat över och fascinerats av allt vatten vi har sett. Det har varit älvar, sjöar, åar, vattenfall, forsar, bäckar och så vidare. Å så myggen då, de som vi befarade skulle förstöra en del av semestern. Så blev det inte! Mygg har vi sett och känt av, jodå. Särskilt i Sorsele där myggen var som alldeles galna. Efter det letade vi efter en Mr Mosquito att ha i bilen. Nu har vi en, men den inköptes alldeles för sent för att vara till när nytta den här resan. Den ligger förstås redo nu tills den behövs en annan gång.
Vi åkte bland annat Vildmarksvägen som så många fler har gjort. Det var en upplevelse förstås. Men vi menar att även övriga Norrland är nog så vackert. Vi besökte Kiruna som blev den norra punkten där vi vände söderut igen och åkte snett sydost ut mot Pajala med fortsatt färd utmed kusten, men några små avvikelser. Vi har sett renar utmed vägarna som lugnt har gått och betat, dock inga vita renar. Växter som blommar i juni här nere i söder har vi sett i full blom under resan. Bönderna skördar sitt hö två månader efter det görs i söder. Det är ett förhållandevis stort land vi bor i med långa avstånd.
Nu sätter vi punkt för denna resan. Vi håller tummen för att Plåt-Tina snart blir fixad så att vi hinner ta ett par helgturer innan det är dags för vinterförvaringen senare i höst.
🚐💨