Vi checkade in på ställplatsen i hamnen i Hällekis. Plats på gräsmattan utan el kostar 125 SEK. Här tänker man modernt för det går att betala med swish! Mycket användbart. För den pengen får man tillgång till toa, dusch, tömning av både grå- och svartvatten samt färskvattenpåfyllnad för den behövande. Fram på kvällningen anslöt sig B&P som in sin tur checkade in på vandrarhemmet i Falkängen. Gemensam middag "på rummet" satt fint.
Vi förvarnades av ställplatspersonalen att det skulle vara mopperally på lördagen. Mopparna lastades av i väldigt nära anslutning till ställplatsen. Vi satt på första parkett...
När det började dra ihop sig till start knallade vi upp till Falkängen där starten gick. B&P var redan ute och kollade in vrålåken. Alla modeller, årgångar, skick och fasoner var representerade.
Tidstypiskt, men för en annan tid.
En riktigt cool kille!
Den blå oljedimman från tvåtaktarna låg tät och kändes ordentligt i näsan.
Även till synes bikers kan masa fram i tretti.
I dag fick Plåt-Tina vila på ställplatsen medan vi åkte ståndsmässigt i fin Volvo.
En tur till turisthotellet i Råbäck, eller Munkängarna som man också kallar det, ingår vid varje besök på Kullen. Tyvärr var vi liiite för tidiga. Blomningen hade inte börjat riktigt än.
Men vid en solig och varm husvägg går det an att blomma.
Nere vid Råbäcks station ligger gammal slipers bortslängd. Även spåret är utbytt, den gamla rälen ligger kvar på sidan. Mitt i alltihop blommar det av försommarblomster.
Uppe vid gamla turisthotellet blommar syrenbuskagen. Det var nog fint att gå och dofta på som hotellgäst på den tiden det begav sig.
Ett stenkast från turisthotellet ligger Råbäcks hamn och stenhuggeri. Grusplanen var full av husbilar och till och med en gigantisk turistbuss hade letat sig ner för den smala grusvägen. Men utsikten över Kinneviken var tack och lov densamma. Någonstans därborta ligger Läckö slott.
En liten bit in i skogen ligger ett övergivet vrak som någon försökt göra om till husbåt, typ. Vissa spår tyder på att de i alla fall försökt ha fest...
Hela Kinnekulle är fullproppad av lämningar och spår av den kalkindustri som bedrevs en gång i tiden. Nu är det mesta överväxt och har blivit bara fint att se på. Ett av de finare besökte vi. Man kan ju inte låta bli att tänka på all den svett och möda som arbetarna producerade. Förutom kalkstenen då...
Spåren av vraksten är många.
En av promenaderna gick till Martorpsfallet på Österplana, ett intressant ställe utefter Kinnekulleleden. Vattenföringen var inte så stor men ändå effektfull.
C och B övervakar när P kikar in i fallet.
Ovanför fallet blommade gullvivorna i massor.
B och P bodde som sagt på vandrarhemmet. Och bjöd på god middag på lördagskvällen. Lyx för oss att få äta fin, lagad mat. Innan dess hann vi med lite husbilsliv innan vi begav oss "hem" till dem. Alingsås-öl till Alingsås-nötter.
B&P lät sig villigt (eller?) introduceras i geocachingens ädla konst. Här letar de efter en gömma uppe på Högkullen.
Johodå, gömman hittades. Loggades av Blund62 och Pluto57. Heja på!
Över hela Kinnekulle finns spår efter kalkbrytningen. Här är vi på Österplana hed. De djupa dagbortten dyker upp nästan som fran ingenstans.
Oxel.
St Pers nycklar.