Söndag 27 mars 2016. Statyer hela dan.

Tiden i Budapest drar mot slutet och i dag är sista heldagen här innan vi far hemåt. 

Ungern har, till skillnad mot många andra länder, bevarat sina statyer från kommunisttiden i stället för att skrota dem. Statyerna har samlats i en statypark i Budapests utkanter. Den här kämpen är tio meter hög (och då menar vi inte C som hukar under knät...).

Karl Marx och Engels. Den senare fick stå lite bakom eftersom han var yngre...

En totalt 25 meter hög staty av Stalin revs av folket under upproret den 23 oktober 1956 och den forne ledaren tvingades bokstavligen ner på knä, endast stövlarna blev kvar. 

Den gamla östtyska trotjänaren Trabant, den lilla bilen gjord av plast! Lite trångt för långa svenska knän, men C är nöjd att få prova på i alla fall. 

Lantlig idyll i staden utkanter. Och här gick det spårväg! Så småningom blev det mer urbaniserat.

Spårvagnen tog oss långsamt tillbaka till centrum. Dags för fika och varför inte passa på att göra det på anrika hotell Gellert. Vi trodde det skulle vara smockfullt av turister, men nädå, lugna gatan. Macka med chips ;) fick det bli. 

Mätta och belåtna började vi knata uppför backarna till Citadellet. Det märktes att det var söndag och ledig dag för många. 

Toppen kröns av ett kontroversiellt befrielsemonument. Syftet med monumentet har ändrats flera gånger. Sedan 1989 hedrar det alla ungrare som har offrat livet för att bygga Ungerns välstånd. 

Utsikten från Citadellet är magnifik. Härifrån kunde vi tydligt konstatera att Budapest inte fallit i den moderna bostadsbyggarfällan. Här finns faktiskt inga skyskrapor som förstör utsikten!

Biskop Gellert stoppades i en tunna och skickades utför berget för att han försökte omvända invånarna till kristendomen. Man ångrade sig visst, sedan 1904 står skyddshelgonet Gellert staty här. Han är lite luggsliten, skulle behöva putsas upp en aning.

Efter att ha ätit god middag på kvällskvisten tog vi en promenad i hemmakvarteren och passerade detta vackert fasadbelysta konserthus.