Onsdag 29 juni 2016.

Natten på golfbanan var lugn, inte en enda golfboll kom susande förbi. 

Ett par kilometer från vårt boställe ligger Wilhelm Petersson-Bergers sommarställe som sedemera blev hans permanenta bostad. Han döpte det till Sommarhagen. Eftersom vi ändå var där bestämde vi oss för att gå in. 60 SEK för stora barn. 

En audioguide ledde oss runt och efter varje station spelades ett musikstycke av PB. Vi har fått en ny idol! Det enda vi hade någorlunda koll på innan var väl Frösöblomster, men PB har ju komponerat så mycket mer. 

PB var fascinerad av naturen och byggde sitt Sommarhagen så att det skulle smälta in i den omgivande naturen. T ex målades huset brunt, som asparnas stammar och flaggstången var omålad för att gråna med naturen.

Utsikten över Storsjön var, och är fortfarande, storslagen.

Midsommarblomster, ett av alla Frösöblomster, blommade för fullt runt huset.

Det var fotoförbud inne i huset. Det hindrade oss inte förstås utan det fick bli ett par bilder.
Här är PB inramad stående på sin flygel i musikrummet.

Köket var toppmodernt för sin tid. Bland annat hade PB en AGA-spis. Kryddburkarna på hyllan var små och söta.

PB valde att ägna hela sitt liv åt musiken. Han levde ihop med en betjänt och, genom åren, ett antal katter. Katterna hette alltid Kurre. När Kurre avled begravdes hen i en kattgravkulle på tomten.

Vi for vidare mot Kramfors. det blev några geocachestopp utmed vägen, både för statistikens skull och för att vi skulle få sträcka på benen. Bland annat fick vi titta på en gammal ramsåg.

Som alltid måste det till slut bli ett toastopp. I Stugun blev det nödvändigt. ;) På den lokala macken, där en man matade sin häst i hästkärran med hö och tonåringarna hängde över sin cyklar fick vi låna Nyckeln. Här hade någon gått bananas i pyntandet. Ett bäcken är ju alltid bra att ha...

På väggen i ett ställ bredvid holken låg ett antal gamla gästböcker så att man kunde kolla in vilka kändisar som hade varit där före oss. 

Färden fortsatte österut. Söder om Hammarstrand ligger Döda Fallet. Det bildades 1796 av misstag då Magnus Huss, en man med vilda idéer och tankar (därav så småningom kallad Vildhussen) fick i uppdrag att ordna så att flottningen av timmer leddes i en ränna förbi Storforsen. Han missade något i sina beräkningar. Helan Ragundasjön tömdes på några timmar och Döda Fallet bildades.

Träspångar leder genom hela området.

Norr om Kramfors ligger Lunde där skotten i Ådalen 1931 föll då fem arbetare sköts ihjäl av militären. 1981 restes monumentet till minne av händelserna. K var här redan i början på 1980-talet i samband med körkurser på Hola fölkhögskola i Nyland. Det var ABF som ordnade kurserna så det var självklart att ett besök här skulle ingå. Det var i januari och svinandes kallt! Nu i slutet av juni var det desto behagligare temperatur.



Några mil till och vi tog in på Snibbens camping i Ramvik. Det var ganska fullt, men vi fick klämt in Plåt-Tina. Det var gott i kvällssolen, inte så ofta som vi kunnat sitta ute de senaste dagarna.

Le! beordrar fotografen. Det är fan inte lätt med solen rätt i ansiktet...