Husbilssäsongen lider oundvikligen mot sitt slut för vår del. På onsdagen såg vi att vädret såg ut att bli riktigt fint. Kallt som rackarn, men ganska soligt. Snabbt bestämde vi att packa bilen för en kort tur till Halleberg. Det kunde vara skönt med en promenad runt Hallsjön och försöka logga de Vargsnus-cacher version 2 som var kvar där uppe.
På vägen stannade vi först till hos PR Husbilar i Sollebrunn. Inte för att köpa husbil men vi ville kolla om de hade ett par plasttallrikar i lagom storlek. De vi har nu är för stora för att passa i diskhon i "nya" Plåt-Tina. PR kunde inte hjälpa till, de säljer endast hela serviser. De kunde även erbjuda både nya husbilar och husvagnar, men vi avböjde.
På vägen vidare upptäckte C att det fanns några nya Challenge-cacher strax norr om Koberg utlagda av Tapetsocker. Challenge-cache innebär att en måste ha uppfyllt ett krav innan loggning. Vi såg att vi uppfyllde minst fyra av kraven och svängde in för att få oss en bensträckare.
Vi gick utmed en grusväg några hundra meter rakt in i terrängen. Samtliga gömmor satt högt upp i träd så den medsläpade teleskopstången kom väl till pass. Mycket lämpligt var det relativt vindstilla så det gick fint att både få ner behållarna och sedan få upp dem på sin plats igen.
Ett välkommet bifynd! På vår väg hittade vi både gula kantareller och trattkantareller. I brist på påse fick C:s keps agera bärkasse. Bra exempel när geocachingen ger en extra guldkant på tillvaron.
Det blev ytterligare ett par stopp på vägen innan vi landade på rastplatsen vid Vittene utmed väg 44. Här har vi stått tidigare och funnit att det är lugnt och tryggt. Det låter inte så spännande att stå på en rastplats utmed en hårt trafikerad väg, men här finns en vägslinga som går en bra bit från vägen och tar bort det mesta av vägsuset. Middagen bestod denna kväll av egenimporterade nederländska tortellini toppade med dagens skörd av kantareller som stekts i hemmagjord Bregott. Man tager vad man haver.
Vi vaknade upp efter en god natts sömn. Av tidigare erfarenhet visste vi att mobiltäckningen på berget är usel. Därför såg vi till att ladda hem alla kartor och gömmor på offlinelista så att vi inte blev strandsatta. Första lilla promenaden blev till en utsiktsplats där vi fick se hela Vargön och mer till. I skogen bakom utsikten gjorde vi ett historiskt fynd. En stor ställning som nog var avsedd för någon sorts pyroteknik och visade figuren 2000. Lätt att datera.
Efter ett par timmars vandring över stock och sten satt det fint med kaffe och macka invid Hallsjön. Vi hade även snubblat oss fram över mängder med trädrötter och fått kringgå gedigna surhålor. Här uppe hade vildsvinen bökat runt i jakt på mat, när bli dessa marodörer lika intressanta som älgar för jägarna?
Kungastenarna är vida berömda. Alla har de varsin kungs signatur inristad. Oscar II, Gustaf V och den nuvarande Carl XVI Gustaf.
En geocache ledde oss till den här platsen som kallas Stenmonumentet. Ett enormt stort område, kanske 50 gånger 50 meter och 2 meter högt, med staplad sten. På en informationsskylt läste vi att det var beredskapsarbetare som sattes att hacka sten under depressionsåren på trettiotalet. Vad den skulle användas till vet man inte riktigt. Nu är det bara en sevärd stenåker. Cachen hittade vi!
Det började skymma och vi fick börja tänka på refrängen. Men innan vi styrde kosan hemåt hann vi med en promenad i Uggledalen till den sista cachen som låg i en vacker ekskog. Vackert, och lite vemodigt, med de fina höstfärgerna.
🚐💨🌻
Så deilig med en høst tur.
SvaraRadera