Ons-lördag 11-14 augusti 2021. Jakobstad, Vaasa och en båttur till Sverige.

Efter en god natts sömn i sovvagnen och en god frukost i restaurangen startade vi resan nordväst ut.

Men först måste vi ju naturligtvist ta en titt på stationen i Haapamäki. Detta var tidigare en av landets stora knutpunkter likt Hallsberg eller Krylbo. Men sedan en ny linje byggts mellan Tammerfors och Seinäjoki har orten mist sin betydelse. Vi fick i alla fall se en rälsbuss komma och vända åter.





Lehtimäen kirkko. Anspråkslös men funktionell.







Vi fortsatte genom ändlösa skogar och kom till slut fram till Jakobstad. På kvällen gjorde vi lite sightseeing och såg bl a Rosenlund med Aspegrens trädgård.



Finländarna gillar lakrits. Det fanns hur många sorter som helst att välja mellan.



På förmiddagen tog vi farväl av våra värdar B och L.  Lite märkliga omständigheter ledde oss hit. Inför resan med Plåt-Tina till Baltikum frågade K på ett plåtisforum om tips och råd. Hon fick svar från L i Jakobstad och har hållit kontakten sedan dess. Vi blev inviterade att övernatta hos dem och det var så trevligt att träffa dem IRL. Det är riktigt roligt att få nya vänner på lite annorlunda sätt. 

B och L har bytt sin plåtis mot en husvagn och har rest runt en hel del med den. Innan dess har de haft flera husbilar och varit runt i många länder. Vi har mycket kvar att prata om 

Som en liten kuriositet kom vi i samspråk med ett par i ångloksparken i Haapamäki. Det ena gav det andra och de undrade vilka vi skulle träffa i Jakobstad. Det visade sig att kvinnan varit arbetskamrat med B i flera år! Snacka om att världen är liten.

Vid Munsala kyrka gjorde vi en kort ALC-cache. Vid kyrkmuren stod en man och tog emot allmosor från kyrkobesökarna.



På väg mot Vaasa stannade vi till vid detta skolmuseum. Det var den första svenska folkskolan och öppnade 1862.



I Vaasa hann vi med en mycket kort promenad på gågatan och kunde studera en del av dess konst. K fick handlat sig en Marimekkokasse för dyra pengar...





Vi vinkade farväl till Finland och körde ombord på färjan till Umeå. En räkmacka satt fint. Det var riktiga handskalade räkor, det kunde vi se på att de var lite dåligt rensade, hehe. Gott var det!



Fädernelandet igen.



På morgonen tog vi en sväng på stan i Umeå innan...



vi åkte och hälsade på K:s arbetskamrat C. Varghunden Lucy var helt ny i familjen och var lite för pigg på att rymma ut från trädgården, men kom lika snällt tillbaka när matte ropade. 



Vi lämnade Umeå och stannade till vid Olofsfors bruk. Inte första besöket, vi var ju faktiskt här för ett år sedan. Är världen liten eller tar vi bara samma vägar av gammal vana?

Mitt ute i skogen aningen bortanför bruket hittade vi en gömma som visade sig leda till ett dass bredvid det gamla flygfältet, som inte används längre. Historien gör gällande att Ella Fitsgerald landade här för många år sedan. Efter landning var Ella ganska kissnödig och fick använda det som låg närmast till, nämligen detta dass. Någon har därefter fått bidrag för att rusta upp dasset. Tyvärr ligger det inne i skogen och man måste nästan vara lokalbo eller geocachare för att hitta dit. 

Natten tillbringades i Örnsköldsvik. Innan vi åkte till hotellet hann vi med att åka upp till utsikten vid hoppbackarna. Regnet gjorde ett litet uppehåll så att vi gick ut ur bilen och gick en liten sväng där uppe.

Vi hade bokat nattlogi på ett hotell som låg vid ortens golfklubb och var förmodligen de enda gästerna som inte spelade golf... Restaurangen hade öppet så att vi fick oss en god middag och en geogömma till dessert.

Från Ö-vik fortsatte vi söderut. Dagen lovade mycket regn så det blev mycket bilkörande.

Ett stopp vid Höga Kusten-bron känns obligatoriskt. Den är mäktig, den där bron!

Ett annat stopp i Härnösand. Här träffade vi ett par från Nederländerna. De frågade oss om ställe att simma. Det visade sig att de simmade varje dag, minst tre minuter. Lite udda i våra öron, men man får naturligtvis ha sina vanor. Vi tog hjälp av stadens brandchef som gärna lämnade tips.

Timrå kommun, och det symboliska Y:et av Bengt Lindström.

I utkanterna av Söderhamn stannade vi till och hittade en gömma här, bredvid Viggen. En gåva från flottiljen F 15 till staden när den fyllde 375 år. Flottiljen fyllde 50 år samtidigt så det fanns mycket att fira. 

Framåt kvällen landade vi i Dalarna och Falun. 

Efter kvällsmat hann vi med en kort promenad i Falun. Sedan kom regnet... 🚗💨

Onsdag 19 augusti 2020. Kringelikrok från Ö-vik till Högakustenbron.

Efter att alla morgonbestyren var avklarade var det så dags för avfärd. Vi bytte telefonnummer med våra nyfunna vänner och vinkade farväl. Tyvärr får vi ju inte kramas i dessa virustider, men vi gjorde en visuell kram och lovade att höras igen. 

 

I Ö-vik ligger Fjällrävens huvudkontor och där finns även ett Outlet. Vi styrde Plåt-Tina dit och gick in för att ta en titt. Men vi gjorde ett varv och kom ut igen lika tomhänta. C frågade efter ett långt fiskespö, för geocachingen. Det längsta de kunde erbjuda var ett 7 meters för 800 kronor. C tackade för sig, det var inte långt nog.

På vägen söderut fick vi koll på en virituell cache vid Själevads kyrka och åkte dit. Redan på långt håll såg vi kyrkan som låg och tronade på sin kulle. Den såg ut som en miniatyr av Peterskyrkan. 

Kyrkan var öppen och vi passade på att ta oss en liten titt.

I Brynge finns ett industriminne över kraftverks- och sågindustrin. Där fanns också en Adventure Lab som passade oss. Det var varmt och svettigt och backigt som bara den.

Här är vi inne i sågverket. Vem kan upptäcka C? 

En generator inne i kraftstationen. 



Bron var avstängd, man fick inte ens beträda den "på egen risk" som det brukar heta. 

Svettigt värre var det och vi var nöjda efter utfört värv, eller genomförd promenad med alla uppgifter lösta. 

På vägen till Kramfors stannade vi till i Lunde och monumentet över de fem unga arbetare som sköts ihjäl av militären vid en fredlig demonstration 1931. 

Det var fler än vi som tyckte att det var lite varmt i dag. Här är det en jycke som fann stort nöje i att gång efter gång dyka i vattnet. Hur vi hittade dit? En geogömma så klart. 

Kramfors kapell ligger lite undanskymt i utkanterna av stan. 

En fin träbyggnad. I närheten finns en geogömma. Utan den hade vi aldrig hittat hit. 

Högakustenbron invigdes 1997 och är Sveriges längsta hängbro med ett spann på 1210 meter. Den totala längden är 1867 meter. Pylonerna är 182 meter över vattenytan. Således imponerande dimensioner. Vid det norra brofästet finns en stor rastplats med hotell och restaurang. Dessa parkeringsytor drar till sig åtskilliga husbilar och husvagnsekipage som övernattar här. Så även Plåt-Tina.





Vi hade bokat bord på hotellets restaurang och det var ganska fullsatt trots tidens restriktionspåbud.





A la carte-menyn var varierande men trots det fastnade vi båda för samma alternativ i alla rätter. Vi började med:

"Råbiff på innanlår från Västernorrlandsgården 60g

Blandad med Dijonsenap, kapris, rödbeta & tryffelolja.
Serveras med senapsmajonnäs, picklad silverlök, purjolöksolja & friterat rispapper med kapris"

Sedan blev det till huvudrätt

"Fjällröding från Jämtland

Med ljummen färskpotatissallad, dillmajonnäs, forellrom, dill, sparris, rädisor & rädisskott från Sörnäsets småbruk i Ramsås"

Och till slut.

"Crème brûlée

Klassisk Crème brûlée"

Den verkade så god att vi högg in innan vi kom oss för att ta en bild.

Efter middagen hade vi ett kort och och informativt videomöte med M och L för att stämma av dagen. De har mer bråttom än vi att komma hem och hade redan hunnit en bra bit söderut. Vi fick några tips inför morgondagen.

Solen går ner över oss och över bron. Dimman drog plötsligt in och allt blev lite mer trolskt. På parkeringen runt om kring oss är det fullt med bilar. Både husbilar och bilar som parkerat för att bo på hotellet. Vi har backat ut över kanten så det blir lite spännande att se var vi vaknar i morgon bitti. 🚐💨