Efter en god natts sömn i Västanfors fortsatte vi mot söder.
Vi gjorde ett stopp i Virsbo och tittade på Strömsholms kanal.
Slussar och gammal fabriksmiljö.
En av Surahammars bruks stora specialiteter är järnvägshjul. En staty över hjulsmeden finns i centrum av centralorten. Gjord av Per Nilsson-Öst 1985.
En personlig reflektion från C. Som järnvägsnörd i fritid och jobb har jag alltid sett såväl stora drag som detaljer. Förr producerades många vackra ting i detta alltid så moderna transportsätt. Skönheten kunde bara var för ögat eller av nödvändighet för funktionen. Till det senare tycker jag stjärnekerhjulet hör. Ett sådant som smeden smider en stomme till. När jag för femton år sedan skulle fylla jämt sonderade K lite diskret om det estetiska på spåret och undrade om jag hade några önskningar. Hon hade hittat en silversmed som tillverkade ett komplett stjärnekerhjul som sedan dess hängt runt min hals. Tack än en gång kära K för gåvan!
Surahammar var för övrigt en mycket dyster och smått deprimerande syn. Det var mest igenbommade butiker i centrum och nästan inga människor ute på gatorna.
Nästa stopp blev Hallstahammar och där såg vi Thore Skogmans torg.
I Kungsör, en mycket liten och välmående kommun, i alla fall vad vi kunde se, tog vi oss en lunchfika. Därefter försökte vi oss på att logga en klurig gömma. Det var bara förnamnet, men med lite hjälp från geocacachare som bodde alldeles nära kunde vi lösa uppgiften. I ett träd i närheten växte stora frodiga mistlar.
Tiden började ticka, vi hade plötsligt en tid att passa men vi hann med ett par stopp i Örebro. En ganska ny sorts geogömma fanns på ett par platser. Grenadjärsstaden var en där vi gick runt bland omgjorda kaserner.
Det andra stoppet var i Wadköping dit många hus flyttats från en annars säker rivningsdöd i Örebro.
Tid att passa var det. C:s kusin U fyllde år på söndagen och skulle fira det på lördagen. Eftersom vi som vanligt var oplanerat nära var vi välkomna. Vi åt gott på restaurang i staden och ett trevligt eftersnack i uterummet. 🚐💨
Nästa stopp blev Hallstahammar och där såg vi Thore Skogmans torg.
Thore Skogman, född 1931 och avliden 2007, var enligt Wikipedia sångare, kompositör, textförfattare, skådespelare och musiker. Som kompositör och textförfattare varna mycket produktiv, det finns minst 1302 låtar registrerade i hans namn på STIM, vilket är rekord.
I Kungsör, en mycket liten och välmående kommun, i alla fall vad vi kunde se, tog vi oss en lunchfika. Därefter försökte vi oss på att logga en klurig gömma. Det var bara förnamnet, men med lite hjälp från geocacachare som bodde alldeles nära kunde vi lösa uppgiften. I ett träd i närheten växte stora frodiga mistlar.
Tiden började ticka, vi hade plötsligt en tid att passa men vi hann med ett par stopp i Örebro. En ganska ny sorts geogömma fanns på ett par platser. Grenadjärsstaden var en där vi gick runt bland omgjorda kaserner.
Det andra stoppet var i Wadköping dit många hus flyttats från en annars säker rivningsdöd i Örebro.
Tid att passa var det. C:s kusin U fyllde år på söndagen och skulle fira det på lördagen. Eftersom vi som vanligt var oplanerat nära var vi välkomna. Vi åt gott på restaurang i staden och ett trevligt eftersnack i uterummet. 🚐💨
Koselig for dere på besøk. Visst kjenner jeg igjen smykket, han nerden har en fin fru :)Han er heldig med henne.
SvaraRadera